Gipsfesten. Och sånt.
I tisdags var det äntligen dags. Efter sex veckor och två dagar. Stora gipsdagen. Med efterföljande gipsfest (köttbullar och glasstårta, presenter och fiskedamm. Allt enligt önskemål).
Och allt gick vägen på sjukhuset. Med viss möda fick sjuksköterskorna på ortopedmottagningen av gipset. Och läkaren gav klartecken. Kasper fick lov att springa från sjukhuset om han så önskade. Det var bara det, att det vill han inte. Han vill inte gå alls.
Vi har frågat och frågat, och rehab och sjukgymnastik ska inte behövas för barn. De ska rehabilitera sig själva fortare än kvickt. Möjligen skulle han gå lite konstigt utåtvinklat men det skulle rätta till sig på ett par dagar. Det är bara det att Kasper inte vill gå, han vill inte stödja på foten och han vill definitivt inte flytta den ena foten framför den andra för att ta sig någonstans. Nu, efter sex dagar, har vi kommit till att han med små små skutt, hållandes i en krycka, tar sig framåt ytterst långsamt.
Han är helt enkel livrädd att benet inte ska hålla, att det ska göra ont igen och han verkar knappt komma ihåg hur man gör när man går. Och inget hans föräldrar, som nu sju veckor efter olyckan har i princip helt slut på tålamod, säger eller gör, tycks kunna få honom att försöka. Vi lockar, trugar, lovar, hotar, mutar – men det går inget vidare, helt enkelt…
Detta var helt enkelt inte vad vi hade väntar oss. Och vi vet inte riktigt hur vi ska hjälpa honom vidare eftersom sjukvården inte gör något förren efter två veckor. Men men – det är bara att fortsätta. Håll tummarna att det snart lossnar så att vi äntligen kan lägga det här bakom oss. Och om någon har ett universaltips på ämnet ”hur man får avgipsad femåring att gå igen” mottages det tacksamt!
En kommentar på “Gipsfesten. Och sånt.”
Lämna kommentar
Oj, vad jobbigt för er alla… Jag förstår att ni har försökt det mesta för att få honom att gå. Konstigt att inte sjukvården kan hjälpa till lite mer, lite tidigare. Kanske hade räckt att de sa till honom att han måste gå, att det kommer från dem.
Kanske man kan locka honom med något han verkligen vill ha, tex i leksaksbutiken och för att få den saken måste han gå dit själv och hämta den?
Lycka till!