Karaktär. Eller total avsaknad av densamma.
Förr hade jag grymt god karaktär. Hade jag till exempel lagt på mig ett kilo eller två mer än önskvärt, bestämde jag mig bara – slutade med sötsaker, åt nyttig(are) och tränade ordentligt och så var saken biff. Nu funkar det inte alls så längre. Karaktären tycks bli sämre ju äldre jag blir. Och ju fler barn jag får (tur att det är stopp nu med andra ord).
Jag är inte helt körd i botten dock, vad karaktären beträffar. Jag har faktiskt fått upp en hyfsat god karaktär vad gäller träningen. Jag var ju verkligen nere på botten och mer därtill under och efter graviditeten med Noah. Man är ju ganska otränad efter en graviditet normalt sett och den där blodproppen i lungan som jag ådrog mig gjorde ju knappast saken bättre. Jag var verkligen otroligt svag när jag nu på allvar satte igång med träningen igen. Men det börjar bättra sig! Jag känner skillnad. Dessutom har jag fått till en bra rutin vad gäller träningen – som fungerar med vardagsverkligheten för oss: ett pass på friskis&svettis i veckan (finns i idrottshallen här i byn, smidigt) och simning en gång i veckan (medans storkillarna är i på simskola hinner jag simma 1000 meter). Och jag håller mig faktiskt till min träning – jag har kommit iväg varenda vecka (förutom när Pär varit bortrest, men det är ju inte så mycket att göra nåt åt. Då går det ju bara inte), även om det har känts segt att cykla bort till idrottshallen i blåst och regn. Skönt! Speciellt efteråt 
.
Men karaktären vad gäller sötsaker. Fika, glass, godis. Oh dear säger jag bara. Jag är hopplös. Kvällsfika, eftermiddagsfika, en paj, lite godis, värsta sötsuget. Hopplös! Expert på att hitta på ursäkter till varför jag faktiskt har förtjänat nåt gott. Och jag borde verkligen ta tag i det. Men – kanske inte just idag. Det blev nämligen en paj av de där äpplena… Så. Mot soffan med lite studentlitteratur. För ska man plugga så här dags på kvällen behöver man ju faktiskt lite paj. Eller hur?! Trevlig kväll!
6 kommentarer på “Karaktär. Eller total avsaknad av densamma.”
Lämna kommentar
Samma här!
Men jag tränar knappt längre. :-( Molly AVSKYR att vara på hummers barnpassning. Går fetbort. Hon vägrar. Eller gallskriker, och personalen hämtar mig. Inte mycket träning de senaste veckorna inte.
Och äppelpaj. Jo visst. Gott gott. Särskilt den knäckiga med havregryn, vispgrädde och sirap. ;-)
Kaasanske tränar i morgon. Fredag och första träningsdagen denna vecka. Dåligt.
Så du, se det positivt att du håller fast vid träningen. Duktiga du!
GYMMETS barnpassning!!
Ha ha… Hummers!
Skönt att du fått till träningen! Det brukar man må bra av!
Först; Bra jobbat med träningen!!! Kan sedan bara instämma i resten gällande sötsaker. Det finns allt för många anledningar till att fika, eller bara äta lite god choklad sådär bara för att man känner för det. Här hemma lyser den där karaktären också med sin frånvaro. Jag hoppas att den dyker upp snart.
Ha en fin helg. (Här planeras just nu för fullt vad som skall serveras för godsaker ikväll till fredagsmyset.)
Grymt imponerad att du hinner med att ens tänka på träning!
Jag har ju världens lyx jag med en morfar som såååå gärna passar så jag hinner träna….
Jag har dock en bit kvar innan jag är tillbaka i gammal god form eller vikt…. Men även med små steg kommer man framåt.
Haha, ja det är samma sak för mig. Men jag tror också att det är svårare att bli av med kilona när man blir lite äldre. Förut lossnade det lite lättare.
Just godsaker av alla sorter blir som en liten ljuspunkt i tillvaron, det är ju så man ”firar” eller att man unnar sig… jätte dumt egentligen, men jag vill inte sluta äta sånt helt och hållet. Önskar bara jag kunde nöja mig med lite mindre ibland…