Om fotografering. Och utveckling.
Om att komma vidare. Eller stanna kvar och vara nöjd på den nivån där jag är idag. Ja, jag pratar om fotografering nu. Mitt uppdragsfotograferande för att vara mer exakt. Just nu gör jag uppdrag i första hand för att det är så himla kul, och i andra hand för att finansiera en ganska kostsam hobby. Jag får en hel del förfrågningar, trots att jag i princip inte marknadsför mig alls. Det verkar vara ganska många som gillar mina foton. Jag gör en hel del uppdrag men tycker ändå det är ett stort steg till att faktiskt kalla sig ”fotograf”. På riktigt. När är man fotograf? Jag vet inte, men hobbyfotograf är vad jag klassar mig själv som i dagsläget. Det känns lagom.
Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska ta betalt, eller att ta betalt alls, trots att jag vid varje fotografering, oavsett vem jag utför den åt, lägger åtskilliga timmar på kontakt, förberedelser, själva fototillfället, urvalet, redigerigen och leveransen. När jag gör en fotografering går jag alltid ”all in” – alltid med massor av idéer och full av energi för att få ett bra slutresultat, jag gör ingenting halvdant. Jag har, faktiskt till större delen på egen hand genom trial and error-metoden, genomgått en ganska stor utveckling de senaste åren och det verkar ju betala sig i form av förfrågningar om fotograferingar. Ändå är jag osäker och tveksam till om jag faktiskt är tillräckligt bra för att att någon ska vilja betala för mina bilder och för den tid jag lägger ner? Jag ber mer eller mindre om ursäkt för att jag tar betalt överhuvudtaget – och det inser jag ju själv att med fler och fler uppdrag och som en naturlig följd av det fler och fler timmar som går åt till fotojobb, så måste jag bli mer säker på min egen kunskap och på värdet i det jobb jag gör.
Jag har lite jag funderar på, som ni ser. Det är galet roligt att göra fotouppdrag, att träffa härliga människor, att bli helt lyrisk över ljus och färger, att få fotoidéer vart man än vänder sig, att komma hem med minneskorten fulltankade och bara vilja kasta in fotona i datorn. Att leverera foton och se folk bli glada över att de också faktiskt kunde bli riktigt bra på bild. Men ändå. Jag vet inte. Om det är bra nog. Jag behöver lära mig mer rent tekniskt, praktiskt, få mer erfarenhet och idéer. Kanske bli mer självsäker i mitt fotande. Och kanske få lite mer skinn på näsan.
Hursomhelst, att jag börjat fundera lite extra på det här just nu, beror till stor del på att jag snubblade över en bloggtävling häromdagen. En god hjälp på vägen framåt hade varit att få möjlighet att gå den här distanskursen i just personlig utveckling inom fotografering. Emelie Ohlsson är en mycket ambitiös och duktig fotograf som håller allehanda kurser, och just nu lottar hon ut just en sån där kurs som jag skulle behöva för att komma vidare. Och en bättre motivering (eller ja, bra är den kanske inte. Snarare alldeles för lång och fullständigt osammanhängande och helflummig. Skriven alldeles för sent en torsdagskväll. Men. You got the picture) än den ovan finns väl inte? Jag behöver lite support, bli tuffare, få nya idéer. Så – ja, jag behöver den där kursen helt enkelt. Det förstår väl vem som helst 
Jag avslutar med ett par foton från några av sommarens uppdragsfotograferingar som jag inte visat tidigare. Och nu – over and out för ikväll. Imorgon väntar massor av bestyr inför lördagens kalas för alla våra tre fina småkillar. Det ska lagas mat, förberedas, skottkärran ska rengöras för förvaring av kall dricka (konstig tradition, jag vet. Men här håller vi på traditioner), partytältet ska pimpas, vi ska duka… Ja. Vi har lite att stå i under morgondagen helt enkelt. Men bara roligheter!
5 kommentarer på “Om fotografering. Och utveckling.”
Lämna kommentar
Klart du ska ta betalt! Hoppas du vinner den där kursen eller får möjlighet på annat sätt att gå den!
Skriver som förra inlägget: Klart du ska betalt! Jätte fina kort o många timmars jobb! Sätt på lite extra skinn på näsan o tveka inte!!
Kram mor
Men herregud, du är ju redan grym kvinna! Och visst kan man alltid utvecklas och bli bättre på det man gör, men du kan helt klart kalla dig fotograf och ta ordentligt betalt för dina bilder utan att skämmas!
Kom precis på att jag missade tävlingen men hoppas istället att du vinner även om jag tycker du är enormt duktig redan!
Kram
Du har verkligen utveckla som fotograf den senaste tiden.
Tycker du får kalla dig för fotograf, då du tar betalt för att göra fotouppdrag.