Självplockning, anyone?
Mina små hjälpredor är med och plockar även i år. Kommer ni ihåg hur det såg ur för ett par år sen? Så här och så här.
Vi har tokmycket plommon i trädgården i år också. Vi äter en massa plommon, men det är ju (med mina mått mätt) lite för jobbigt att göra något mer av dem som sylt eller marmelad. Kärna ut och hålla på, nej, jag tycker det är ganska trist. En och annan plommonkaka eller paj blir det dock.
Så är någon sugen på lite plommon – feel free 
. Enda villkoret är att man stannar och fikar med den alltmer badbollsliknande mamman och berättar något spännande från världen utanför vilolägret… 
.
5 kommentarer på “Självplockning, anyone?”
Lämna kommentar
Hade jag bott närmare hade jag kommit direkt! Plommon och Pernilla-fika irl hade varit fantastiskt kul:)
Jag hade definitivt kommit om jag bott i samma land. :smile: Plommon är sååå gott!
Kommer med ett litet tidsfördrivstips; jag har själv börjat ladda ner podsändningar av gamla ”Sommar i P1″ och har blivit lite smått beroende av att ständigt ha en fyra, fem program inlagda i telefonen. Jag lyssnar när jag pysslar med det vanliga hemmafixandet, men du kanske kan avnjuta en kopp kaffe i stillhet med lite prat i öronen? ;-)
Ja jag far halla med ovanstaende.. om jag bodde i samma land sa hade jag absolut velat plocka plommon hos dig :-). kram
Tjusig hjärtbild :-) Visst är det fint med altan eller asfalt som bakrund på bilderna