Om varför
Det har synts lite funderingar runt om på nätet kring vad man bloggar om och varför man bloggar överhuvudtaget. Om hur man ser på bloggar och på de som ligger bakom dem. Bloggar man för att ventilera sådant man tycker är jobbigt? Eller är det för att dokumentera det positiva i tillvaron? För att vara kreativ och visa sådant man tycker om? Eller är det för att skryta om sitt perfekta liv? Eller kanske någon helt annan anledning? Oavsett – det är upp till var och en och alla sätt är helt okej. Och det är upp till varje läsare hur man vill se det. Och om man vill läsa!
Åse publicerade ett inlägg igår, som jag både kan instämma med till fullo, och som jag tycker är tänkvärt.
Så här ligger det till för min del:
Jag bloggar allra främst för mitt eget höga nöjes skull, det är en hobby och det är roligt! En annan viktig anledning är att bloggen ger kära vänner och familjemedlemmar långt borta, mölighet att kunna följa oss och barnen i vardagen, avstånd till trots (en trist bieffekt av detta är dock att jag vet att det finns ganska många bekanta från förr som följer min blogg slaviskt – men som aldrig hör av sig. Det retar mig och jag tycker det är dålig stil).
Åter till sak; Bloggen ger även utlopp för kreativitet, jag fotar, redigerar, gör designer, testar. Här hemma pysslar, inreder och renoverar vi i maklig takt. Möjligheterna är oändliga och kanske kan man inspirera någon på vägen. Bloggen ger kontakt med andra som befinner sig på samma plats i livet som jag och ger tillfällen att byta erfarenheter, att ge och få hjälp och tips. Sist men inte minst har bloggandet genom åren (min sida har funnits på nätet sedan 2002) bidragit till att jag lärt känna fantastiska vänner och träffat människor jag aldrig träffat annars.
Syftet med min blogg är inte att ge den fulla bilden av vårt liv. Om någon tror det, är de helt fel ute. Det är bara en liten del av sanningen – det jag själv väljer att dela med mig av. Därmed är det inte sagt att vi bara har guld och gröna skogar hos oss – men valet kring vad jag vill berätta om ligger hos mig.
Visst har vi också riktigt dåliga dagar. Självklart har jag och Pär olika åsikter emellanåt. Givetvis är barnen inte alltid söta, glada och snälla och sover nätterna igenom. Allt som oftast behöver jag kräka av mig det som är eländigt – men jag har inget behov av att skrika ut det till hela internet, utan gör det företrädesvis till mina vänner och till min man.
Generellt föredrar jag dock att både i bloggen – och i vardagen – fokusera på det positiva – det som är roligt och det som jag och vi som familj mår bra av. Det är också det som syns i bloggen.
Vilket mår jag bäst av? Att fokusera på att Theo fick femtielva trotsutbrott igår, eller att han väckte mig imorse med en kram och ett ”Mamma jag älskar dig”? Svaret är ganska givet, inte sant? Jag försöker vara glad och tacksam för allt vi har, istället för att sakna sådant vi inte har.
Vi lever ett väldigt normalt liv – och är lyckliga i det!
Jag har inte fått något personligt påhopp, jag tänker inte sluta blogga och jag tänker inte ändra min stil på bloggen – men jag har tack vare, eller på grund av, inlägg på ett par andra ställen, däremot börjat fundera lite kring vilken bild besökarna här har av mig och oss – berätta gärna!
Tanken är inte att bloggen ska framstå som något ”skrytbygge” eller att den ska få andra att förminska sin egen tillvaro. Det är helt enkelt bara guldkornen från våra vanliga dagar – mitt i livet. Jag hoppas att den ska vara någon enkel form av ”feel-good-blogg” även fortsättningsvis – trots att det verkligen livet inte alltid är någon dans på rosor. Så söt när han sover
16 kommentarer på “Om varför”
Lämna kommentar
Jag fick en gång kommentarer att mitt liv bara verkade vara så perfekt med bullbak, solsken, fågelsång och myspys. Det gav också mig en tankeställare till hur personer egentligen uppfattar mig och det liv som jag lever.
Självklart är det roligare att dela med sig och framförallt sen minnas det som varit glatt och trevligt istället för det som varit svårt och jobbigt.
Däremot så kan jag dock uppleva det som befriande att ibland bakom lösen få utlopp och respons på sådant som dels upprör mig eller som jag är ledsen över. Det finns så många kloka människor där ute som är fulla med omtanke, råd och kramar närhelst man behöver dem.
Men jag har aldrig någonsin tänkt tanken att din blogg skulle vara något skrytbrygge! Dessutom är jag av den inställningen att om man av någon anledning inte gillar vad man ”ser”, tja då är det väl bara att sluta besöka just den bloggen….
Stor kram till dig och tack för att vi får lov att dela din guldkorn
håller med om allt som både du och åse skriver om. jag är bara förvånad över att det verklkigen finns människor som tror att ni skulle leva i en perfekt värld jämt. Och skulle man må dåligt av att läsa inne hos någon, så är det väl bara att låta bli att besöka sidan?
tycker iaf de e supermysigt att läsa i din blogg och inspireras av att vara här inne och du tar alltid så fina foton!!
kram kram
Du skriver så klokt, det är så klart så…
Det jag tycker är så roligt med att läsa bloggar att det ger energi och inspiration…och så är det ju så att delad glädje är dubbel glädje, delad sorg halv sorg.
Pernilla! Hittar inte din e-mail, haft lite datorproblem, är du gullig och mailar mig?
Hej Pernilla, jag brukar titta in till dig då o då men är dålig på att kommentera.. :oops: Jag tycker att din sida är otroligt inspirerande eftersom jag själv är väldigt förtjust i foto, design, inredning o barn! Tycker oxå det verkar lite knas att det finns folk som tror att livet är så där perfekt som de hävdar? Alla som har små barn vet väl att livet inte alltid är en dans på rosor? Men självfallet väljer man själv vad man vill lyfta fram o om någon inte uppskattar det får man väl låta bli att läsa? Jag gillar iaf det du gör, fortsätt med det! Adventskram Maria i Malmö
Jag blir alltid lika förvånad när sådant här kommer upp. Man ska aldrig känna att man ska behöva förklara för någon annan varför man gör eller inte gör saker. Den som bloggar ska aldrig behöva försvara sitt bloggande eller val av inlägg eller ämnen. Är det någon som ska ifrågasättas är det snarare den som lämnat kommentaren som är menad att göra skada. Hur vi reagerar och tolkar saker beror helt på oss själva och hur vi väljer att uppfatta saker och ting. Varför sitter någon hemma framför datorn och tänker elaka saker om en bloggare, tycker att bloggaren är förmer och ska glänsa och skryta? Den personen måste ta och stänga av datorn en stund och se till sig själv. Varför uppfattar man det man läst som skryt? Troligtvis befinner man sig själv i en situation som man inte är nöjd med och får därför ett behov av att inte vara ensam i sin olycka utan vill dra ner andra också. Få en bekräftelse av att fler är olyckliga, att det lyckliga och bra man just läst är påhittat.
Jag har aldrig haft annat ett ett rent nöje av att läsa din blogg. Precis som andras bloggar jag läser. Stöter jag på någon vars stil jag inte gillar, låter jag helt enkelt bli att läsa där.
Av alla små bitar du delar med dig av sätter jag ihop dem till en helhet och får en bild av dig, din familj och ert liv. Den är ju delvis skapad av dig men till stor del även skapad av mig och hur jag som person uppfattar och tolkar det jag ser och hör. Så är det ju med allt i livet!
Jag uppfattar dig och din familj som väldigt lik mig och min egen
Vi har det yttre gemensamt, småbarn, män, hus, intressen och på vissa punkter är vi nog ganska lika som personer också även fast jag uppfattar olikheter också.
Jag bloggar också lite av samma anledningar som dig
Allt detta roliga kreativa som är så enkelt att göra med bloggverktyg. Att paketera färg, form, foto, text, idéer, minnen, sitt liv i en snygg liten box att dela med sig av till sina vänner och själv gå in och kika i när man har en riktig pissdag och inget känns kul så jo – kolla bloggen och bli påminnd om allt det där bra, roliga – livet är inte så pissigt ändå 
Och alla dessa fantastiska människor man får kontakt med. Människor med gemensamma intressen. Ett oändligt forum för diskussion och utbyte av erfaenheter och annat. Som du säger – en plats att skapa nya band och knyta nya kontakter, få nya vänner.
Att blogga är ju även ett tidseffektivt sätt att hålla kontakten med sina vänner. Istället för flera samtal eller brev eller mail till alla man vill hålla kontakten med så får man ut allt till många på en gång istället för att det inte blir av alls. Den biten av tekniken tycker jag är toppen!
Känn inget behov av att ändra ditt sätt att utrycka dig på såvida du inte vill det själv.
Skulle du sluta blogga skulle jag nog se till att försöka hålla kontakten med dig i alla fall
Stor kram/Diana
Rätt tragiskt att man ska behöva förklara varför man bloggar om vissa saker och inte allt det tråkiga och jobbiga egentligen.
Klart att ALLA har dåliga dagar och att allt inte alltid är helt perfekt.
Hur kul är det att läsa en blogg där det bara gnälls, bilder på ett skitigt och stökigt hem mm
Klart att man vill skriva om det positiva och roliga
Fortsätt så som din sida har varit för det gillar jag
KRAM
Jag tror nog att de flesta ändå förstår att ens liv inte är perfekt även om man kanske oftare delar med sig om det positiva och roliga än det negativa och jobbiga. Nu är det ju olika det där, en del skriver ju mest om jobbiga/personliga saker och bekymmer de har i livet och andra bloggar mer om vardagen och det roliga… Jag tycker absolut man ska välja själv vad man vill skriva om, hur man skriver och varför man skriver. Sen är det ju upp till andra om de vill läsa eller inte. Jag tycker inte alls du har nån ”skrytsida” eller nåt i den stilen. Jag tycker om det du skriver om och fortsätt gärna med det :-D Jag känner igen mig i mycket eftersom vi är i lite samma sits… med två små barn och allt som hör därtill… :wink:
Gillar din blogg och tycker att du ska fortsätta i samma stil.
Jag tycker din blogg är varm, mänsklig och humoristisk. Du blandar goda stunder med kaos och det känns äkta och ärligt. Jag blir ibland förbluffad att du hinner med allt…kids, hund, hus och blogg. Men så har du ju också ett härligt driv och en god portion envishet;)!
Hoppas vi kan ses nästa ons!
Kram!
Ja livet går upp & ner. Att belysa guldkornen i vardagen är ju det roligaste men småbarnslivet är ju inte überhappy för det!
Besöker bloggen för den fina blandningen av bekymmer & glädjeämnen som förekommer i en småbarnsfamilj.
Håller med samtliga ovan.
Läser hos dig för att jag gillar ditt sätt att skriva och ditt sätt att fixa till foton. Jag gillar att läsa om ert vardagsliv. Titta på den ursöta lilla hunden.
Trots att min egen son är 12 år nu, så minns man ju hur det var när man var hemma/ sonen började på dagis…
Jag kan inte riktigt förstå… Varför läser man hos någon som man blir arg/bitter/avundsjuk/sur på? Vad är syftet med det? Vari ligger värdet? Om jag inte gillar det nån skriver, så fortsätter jag inte läsa där. Hur svårt kan det va´?
Jag gillar din blogg, i alla fall! Och tänker fortsätta besöka den så länge jag får!
Kram!
Tycker din blog har en bra mix av positiva händelser och ibland även jobbigare sidor av livet. Och alltid med en skön ärlig inställning. Och aldrig att du i din blogg klankar ner på någon annan eller hur andra gör i sitt liv. Sen visar du dina höjdpunkter, och läsaren måste väl förstå att det inte alltid är en dans på rosor, och att ni liksam de flesta andra lever med tidsbrist, konflikter och andra problem.
Jag vet att du stör dig mkt på bekanta som aldrig ger sig till känna. Inget försvar, men jag tror att det är så svårt att första varför man bara vill ha ett ”hej jag har läst” för att fortsätta skriva, tills man själv börjar lägga upp några bilder eller liknande. Fast jag tycker ju att du har varit rätt tydlig på den punkten…
Hej! Att följa er alla via bloggen är underbart! Känns som jag får ”träffa” er lite varje dag! Och man kan pussa på ”prinsarna” på korten tills nästa besök hos er med de riktiga kramarna!!
Vi ses om en vecka kram mor-mor
Har förresten druckit kaffe med kanel. Gott! Har prövat kanel till irish coffee innan med kanel på grädden. Också värt att testa!
Hej!
Jag älskar mitt liv som jag lever med mina barn, min man, min familj och mina vänner. Jag går en utbildning som är otroligt stimulerande och jag älskar vår vardag. Jag tycker att det är så roligt att gå in här och kika för att få se någon som tycker om att sätta guldkant på tillvaron genom att t ex bara riktigt njuta av att få sitta ensam med en kopp kaffe och en tidning medan barnen sover. Eller att njuta av att få gå ut i snön och leka med sina barn. Kanske uppskattar man sådana ljuvliga stunder just bara för att man vet att livet inte alltid är sådär härligt. I bland är det inte alls kul, utan kämpigt och överjävligt. Största delen av året består av vardagar. Vi måste se till att njuta av den, när vi kan.
Ja, jag (om någon) har känt mig träffad av den senaste tidens bloggdebatt…. Om jag förstått det hela rätt är det jag (bland annat) som dragit i gång det hela… :???:
Så jag fick mig en rejäl tankeställare och resultatet är en positivare Annika med en gladare och roligare sida.
Anledningen till att jag besöker din sida är nog av ren nyfikenhet sedan jag kom på att vi bodde grannar, om du minns. Dessutom tycker jag att din sida är så fin. Bilden jag har av er är att ni är en högst normal Svensson-familj. Hi hi… :mrgreen:
Skön lördagskväll!
Ditt bloggande som jag upplever det. Du, som jag upplever dig. Levnadsglädje, kreativ lust, vänlighet, glädje och ‘vanlighet’ På ett bra sätt. Du är unik och speciell men det skiner igenom att du är en helt vanlig människa med ups and downs i tillvaron. Helt enkelt en som väljer att fokusera på det positiva.
En ärlig blogg/människa som jag ständigt återkommer till för att du känns som en vän, en äkta människa och för att du/bloggen är inspirerande!
Kramar