En skatt i vår källare
Min mormor dog när jag var bara åtta år, och när jag var i sextonårsåldern flyttade min morfar till hemmet för att strax därefter även han lämna jordelivet. När han flyttat till äldreboendet och hans hem skulle tömmas, delades mormors och morfars gemensamma ägodelar, som porslin och glas upp mellan barnbarnen. Som sextonåring var jag (givetvis) inte det minsta intresserad av att spara något gammalt porslin – det fanns ju inte en rimlig chans att jag inom överskådlig framtid skulle ha någon som helst nytta av något av det som fanns där. Min mamma valde ändå ut och packade en stor flyttkartong med saker till mig, och denna låda har flyttat med först min mamma och därefter mig själv i princip hur många gånger som helst. Jag har aldrig öppnat den.
På nyår dukade värdparet med en fin kaffeservis, arvegods från en släkting, och någonstans ringde en klocka i mitt huvud; visst sjutton finns en kartong längst bak, längst in i förrådet i källaren märkt med ”mormor & morfar porslin”? Och mycket riktigt, häromkvällen hittade jag kartongen och packade upp alltsammans. En hel fin kaffeservis med koppar, fat och tallrikar. Sockerskål, mjölkkanna och kaffekanna. Vinglas. Snapsglas, punschglas och ännu fler glas. I otroligt fint skick dessutom, inte någonting är ens det minsta kantstött. Servisen köpte mormor och morfar som nygifta i början på -30talet, och glasen samlade de på i flera år. Idag är jag så glad, så glad att mamma packade den där lådan åt mig. En bortglömd skatt att hitta drygt 18 år senare 
.
11 kommentarer på “En skatt i vår källare”
Lämna kommentar
En sann skatt. Vad fint, blir lite rörd.
Vilken härlig överraskning!
Ja, men det är ju sååå kul att ha sånt NU. Jag tror minsann också att jag har en kartong i källaren. Den ska jag också ta och packa upp!
Kram.
Jag är också så glad över att ha ärvt en massa fint porslin av farmor/mormor. Det har vi använt väldigt flitigt den här julen med dop, julmiddagar och allt. Att ha ett helt set med både kaffe och matservis är guld värt!
Glas har vi också gott om… har ärvt hur mycket som helst. Som du skriver så tänkte man ”vad ska jag med det till, vill jag inte ha” men nu uppskattar man det verkligen!
Kram kram
Oh så härliga bilder! O jag är minst lika glad som du över att jag sparade det! Tårarna rinner, men av glädje, när alla fina minnen kommer fram ! Jag kan se mormor o morfar le ”däruppe”!!
Kram mor
Så fin
Vi har också en porslinsserie från förr som vi ibland faktiskt använder. Det blir så fint. Enda nackdelen är att de inte tål maskindisk 
Så fina glas och koppar. Ja det är verkligen flera gånger jag ”sparkat mig själv på smalbenet” av alla FANTASTISKA saker som jag som 17-åring inte alls ville ha när min farfar gick bort. Alla lampor från svenskt tenn, den fantastiska svart skinnsoffan á la 60-tal… Men vart skulle jag haft dem i nästan 20 år? Önskvärt vore i en kartong. Men de små detaljerna från mormor jag har i skåpet värderar jag högt och håller sååå varmt om hjärtat.
Åh, så fint du har det här på bloggen!
Ja, tänk vilken skatt att hitta! Kul att allt var i så fint skick också.
Roligt att se alla dina fina bröllopsbilder, visst är det roligt men nervöst att fota bröllop?!
Gott Nytt!
kram
Underbart!! Vad bra att din mamma packade en lada at dig. Det kommer du vara henne evigt tacksam for!
Kul att du äntligen tittade i den lådan
Det är nu när man är vuxen som man uppskattar att mamma/mormor/farmor sparade det till en
Vi har både kaffeservis och glasservis och den står fint där i skåpet. Men vi använder det sällan. Man är nästan rädd att det kanske ska gå sönder när det har hållit sig så fint så länge