One of those days…
Idag är jag ingen vidare mamma. Kanske till och med världssämst. Jag har tokont i mitt öra efter att ha opererat bort ett födelsemärke i onsdags, bebisen har lite ont i magen och vill bara ligga i famnen (han envisas med att bajsa var 10:e dag sådär, så nu efter en vecka börjar han bli lite kinkig), och Kasper är uttråkad. Känner mig föga pedagogisk och inspirerande. Solen skiner som omväxling men vi har inte kommit utanför dörren idag. Theo har varit i skolan och är och leker hos en kompis nu efteråt, så om en stund får vi väl ta oss samman och gå ut för att möta honom åtminstone.
För att sysselsätta Kasper med nånting laddade jag ner Toca Boca Store på iPaden och nu har han således lekt affär och lärt sig lägga fram varor, slå på kassapparaten, ta rätt summa betalt och packa i kasse den senaste timmen.
Nu har jag festat till det med kaffe och (ännu en) alvedon (vilka tyvärr hjälper föga), minsteskrutt sover och jag ska ta mig samman och åtminstone ta ett parti memory med Kasper. Festligare än så blir det nog inte just idag.
Högtider
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
På mage
Det vore lögn att påstå att magträning är minstebrors favorit. Men han har åtminstone två mycket engagerade och entusiastiska coacher. Och det är ju inte fy skam 
.
Den sista lovdagen
Imorgon är det dags för rutiner igen. Tillbaka till ordning och reda, tider att passa, slut med frukost till klockan 10 och pyjamas fram till lunch. Vi har haft ett skönt jullov och jag trivs allra allra bäst när jag har alla mina grabbar omkring mig.
Idag har vi avslutat lovet med att promenera hunden, röja ut julen, träffa kompisar för trevligt lekplatshäng och pannkaksfika samt bygga en galet stor tågbana. Imorgon måste jag ställa klockan för att hinna i tid till skola och dagis (tur att första dagen är en tisdag, då börjar Theo nämligen en timme senare) och ikväll har jag förberett kläder, väskor, extrakläder, gympapåse och till och med letat fram kläder till mig själv – allt för att förebygga major brake downs när vi ska iväg. Efter jag har lämnat storkillarna imorgon ska jag och minste på föräldragrupp på BVC – det ska bli trevligt.
Ruskvädret fortsätter ute. Det blåser och tokregnar. Vår gräsmatta liknar träskmark och framsidan, som tjänstgör som fotbollsplan, påminner mest om en leråker. Trots att avsaknaden av snö är väldigt praktisk ur barnvagnssynpunkt, börjar jag tycka att det hade varit ganska trevligt med ett par veckors snö som omväxling. Well Well. Vi får se. Nu – over and out!
Dukning
Till Noahs dop hade vi ett ganska svårt mission – nämligen att ordna sittplatser till hela tjocka släkten i vårt vardagsrum. När Theo döptes bodde vi inte här i huset (men det vete sjutton hur vi fick plats med alla i lägenheten för dopfika… Jag måtte ha förträngt detta.), vid Kaspers dop var vi i församlingshemmet (under renovering just nu när Noah döptes) och annars när vi har kalas brukar vi ju kunna vara åtminstone delvis ute. Med hjälp av stolar och bord från vänner och grannar och ett antal olika försök till att ställa upp dessa, fick vi ändå till sittplatser för allihopa och man kunde fortfarande, med lite god vilja, röra sig runt borden. Men detta var definitivt sista gången vi kunde husera så många gäster inomhus – vår nuvarande matsal kommer att byggas om till sovrum så att Noah kan få ett eget rum på övervåningen, så sedan kommer vi ha både soffgruppen och matsalsbordet i vardagsrumsdelen.
Hursomhelst, vi hade pyntat med vita dukar, kottar och kvistar som vi plockat i skogen, små värmeljushållare i glas och vita små blommor. Till detta hade vi prickiga servetter som vi vikt till små prinskronor . När vi röjt undan igår åkte de vi små blommorna ner i en gammal brödform och kvistarna hamnade på kökshyllan. Passar perfekt nu när julen är på väg ut så sakteliga.
Leka tillsammans
Periodvis har Theo och Kasper bråkat ofantligt mycket. På sistone har vi pratat mycket med dem om att leka tillsammans, att prata med varandra, att lyssna på varandra och att ta tillvara på varandra. Och det har gett resultat. Det är mindre bråk och mer lek. Underbart. I vårt lekrum på bottenvåningen har vi medvetet valt att ha saker som de leker bra med tillsammans – tågbana, kaplastavar, bilar och garage, pippihuset, målarsaker. Förvaringen har vi i en av Ikeas serier, och alla lådorna är märkta med skyltar jag har gjort i PS, skrivit ut och sedan laminerat. Det är både text och bilder på dem så att alla ska kunna städa (sedan att det inte alltid hjälper är ju en annan femma…). När man har ett hus med två våningar är det nästan ett måste (åtminstone för mig) att ha plats för leksaker på nedervåningen också, barn leker ju helst där vi vuxna är, och jag står inte ut med att det ligger leksaker överallt. Sedan har barnen sina ”egna” saker på sina rum på övervåningen. Just nu fungerar det bra, i sinom tid kommer säkerligen sämre perioder igen, men just nu är vi väldigt nöjda. Idag har de byggt en jättefin tågbana tillsammans, spelat memory och lekt med playmobil på Kaspers rum.
Vi är en aning post-dop-sega här idag. Skrotar mest runt. Och äter smörgåstårta. Det blev en del över om man säger så. Gårdagens finväder har återgått till det där gråa fuktiga. Vi får nog ändock släpa oss ut på en promenad snart, inte minst den lurvige behöver det.