Slöläsning
Å jag saknar att läsa böcker. Jag älskar att läsa vanliga skönlitterära böcker (kurslitteratur får jag dock min beskärda del av) men tiden finns verkligen inte just nu. Listan med böcker jag vill läsa (har en i iphonen och fyller på den stup i kvarten…) blir längre och längre, men i sinom tid så. När vi åker på semester hoppas jag få tid att koppla av och läsa massor! Vi har ju åtminstone en till bokmal med oss i sällskapet, så jag tänker mig att jag och Fru Ljuvligt softar med varsin bok i solstol medans de mer rastlösa papporna leker med kidsen? Åtminstone nån stund ibland 
.
Men tills dess har jag kommit fram till att slöläsning á la inredningsböcker och liknande är ganska trevligt. Särskilt nu när jag återigen har möjlighet att läsa en stund innan jag somnar. Loppisboken köpte jag av grannpojken som sålde jultidningar – och den är full av fina bilder och historia kring populära loppisföremål. Tyvärr innehöll den inte alls speciellt mycket inspiration och idéer kring vad man kan göra med sina loppisfynd. Underbara Claras bok Vintagepimp och Hemmafix lånade jag på biblioteket häromdagen när jag var där och hämta kurslitteratur och lånade böcker med barnen. Den är däremot fullspäckad med tips, idéer och inspiration. Uppblandat med en och annan historia kring tipsen, samt allehanda recept och goda råd. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om boken. Den är verkligen, verkligen inspirerande. Verkligen. Men samtidigt är den lite för präktig för mig. Allvarligt. Vi bor i ett gammalt 20-talshus (Underbara Claras hus är ett 30-talshus beläget på landet någonstans i de norrländska skogarna). Och även om det är både charmigt och roligt att behålla det gamla, genuina och ursprungliga med ett gammalt hus, så kan man i ärlighetens namn inte påstå att det är JÄTTEBRA och TOPPEN att taket på ett såpass gammalt hus aldrig är bytt, för ”då kan vi ju själva få det som vi vill ha det och slippa riva upp någon annans icke-genuina renovering”. Och visst, filosofin ”att av ingenting skapa någonting” är faktiskt väldigt inspirerande, och boken tar ner många pysselambitioner på golvet en aning – vilket är bra – men av ingenting byter man faktiskt inte ett tak. Och alla som har gjort ett takbyte vet att det inte är en JÄTTELUSTIG renovering precis… Hursomhelst, trevlig slöläsning. Funkar utmärkt en stund innan sovdags.
Härhemma tuffar vi på idag, jag och den lilla pruttrumpan. Morgonen var så osedvanligt lugn så man kan ju inte bli på annat än gott humör. Speciellt inte eftersom alla sovit gott hela natten, den här natten också (tre nätter på raken måste väl räknas som en vana? Väl?!). Inget tjat, inget tjafs, ingen stress. Jösses. Det är inte varje dag det händer, vill jag lova. Jag ska kanske köpa en lott också? 
. Nu sover minste, jag ska ta mig en kopp kaffe och en liiiiten bit mörk choklad och redigera härliga bröllopsfoton.
Frostig måndag
Igår var det riktig urtrist skånskt rugghöstväder. Fuktigt och kallt och blåsigt – hu. Vi stannade inne och pysslade större delen av dagen. Men idag – kallt, men gnistrande, sol och klart. Härligt. Vi stannade ute och lekte efter hämtning på skolan, och gick sedan till bageriet och därefter en sväng till biblioteket. En alldeles vanlig, men väldigt fin eftermiddag med killarna.
Och den lille minste. Hans rum börjar bli klart. Jag målar en massa hyllor i källaren som ska sättas upp över en hel vägg, men igår kväll var det såpass klart i rummet att det var dags för inflyttning. Och den här mamman – var minst sagt ambivalent över flytten. Fantastiskt att få återerövra sitt eget sovrum – Noah är ofantligt lättstörd när han sover om kvällarna – att inte längre behöva tassa på tå för att hämta kläder eller nåt annat därinne, att kunna läsa en bok innan man går och lägger sig. Riktigt trevligt verkligen. Men samtidigt. Ack så tomt så tomt. Den allra sista bebisen har flyttat till eget rum. En epok är över. Definitivt. Och det känns faktiskt också lite vemodigt. Maken tycker att jag är en dramaqueen ”det är ju inte som om han flyttar hemifrån precis!”. Och ja, han har ju rätt. Men jag har varit van att ha minsteprins på en armlängds avstånd sen den dagen han föddes och då känns faktiskt eget rum på ÖVERVÅNINGEN DESSUTOM som en stor grej. Faktiskt. Hursomhelst – det blir bra det här. Första natten gick tokbra, 11 timmars sömn i ett svep och inte en enda uppstigning på hela natten för min del. Både jag och minstebror vaknade på strålande humör. Det var nästan så jag var PIGG (och alla som känner mig det minsta lilla vet att det är ett helt absurt uttalande) när klockan ringde 06.35. Så tack. Tack tack tack. Nu ska vi förvisso inte ropa hej – en gång är ingen gång, men visst hade det varit härligt om den här flytten faktiskt hade börjat innebära bättre nattsömn för oss alla.
Annars målar jag hyllor som sagt. Typ 9 meter hyllor ska platsbyggas utifrån en snedvägg i olika längder i Noahs rum (svårt att förklara. Får visa en dag när det blir klart). Och dessa ska målas i olika färger som vi tagit från tapeten på fondväggen. Jättemånga konsoller behövs. De ska också målas. Fatta hur många sidor det är på en konsoll. När allt är målat och klart kommer det nog bli jättefint, hoppas jag. Jag redigerar massor av bröllopsbilder också, och pluggar inför redovisningen när vi har campusdagar igen om några veckor. Men jag tycker jag har hittat en rutin och en rytm i allt jag har att göra, så även om det är stressigt och jag kan längta efter att göra ingenting och inte ha några måsten emellanåt, så funkar det ganska bra, trots allt.
Och bilden – jag är ingen förespråkare av att påbörja julen tidigare än advent, men när november är så förbaskat grått behöver man faktiskt liva upp sig lite. Med en söt zinkljuslykta (fyndad för 39 kronor på Ica Maxi) och några hyacinter. Så litegrann smygstartar vi trots allt.
Over and out för idag! Jag ska lägga mig i sängen och läsa 
.
Fredagstapas
Det var en höjdare minsann, när vi åt tapas igår. Bra för att A/ barnen plockar av det de gillar (vilket var det mesta faktiskt) B/ Man kan sitta och äta (alldeles för mycket) ganska länge. Istället för att slänga i sig maten då, som vi ofta gör av bara farten annars. På min tapasmeny hade jag:
Kycklingklubbor
Potatisklyftor
Chiliaioli
Fetaost med parmaskinka lindad runt
Chorizo
Färska dadlar med bacon
Feferoni med färskost
Röra med soltorkad tomat och kronärtskocka
Marinerande vitlöksklyftor
Supergott! Och enkelt. Mycket finns att köpa färdigt i tapashyllan som finns i välsorterade butiker (som ica maxi till exempel). Och det som behöver tillagas är ju väldigt snabbt och lätt gjort. Detta kommer jag absolut göra fler gånger – har ofta tänkt göra tapas men har inte kommit loss.
Och Bäst Just Nu: Efter att ha pluggat hela förmiddagen, finns det maaaassor av godsaker över till lunch. Yeih! Därefter ska jag måla hyllor till Noahs rum, och ikväll blir det middag hos fina vänner. Ha en härlig lördag!
Bokstavsbanners
Ibland (ofta) är det svårt att få tummarna loss, men i förra veckan tog jag tag i och beställde de där bokstäverna från Mokkasin som jag tänkt på så länge.
Med dessa kan man hitta på hur mycket snyggt som helst – bara fantasin stoppar. Snabbt och lätt fixade vi till och börja med en namnbanner till Theos dörr – han har inte haft nåt namn på sin dörr sedan en viss fyrbenting åt upp O till mellis för ett par år sen. Visst blir det snyggt? Ja, bildkvaliten till trots då, min gamla iPhone 3GS lämnar verkligen en del övrigt att önska vad gäller kamera…
Tanken är att det ska bli bokstäver även i Noahs rum ( som för övrigt inte är allt för långt borta nu, igår kom tapeten upp!) och kanske på nåt mer ställe. Vi får se!
Moln
En av pedagogerna på Kaspers förskola syr ljuvliga mössor. Mjukaste mjuka. Barnen har alla möjliga randiga varianter, men nu när det här underbara molntyget kommit in kunde jag inte låta bli att köpa varsin till Kasper och Noah. Visst är de fina? De går att använda på fyra olika sätt dessutom, helblå på insidan, helblå med molnkant, helt med moln, eller moln med blå kant. Me.Like.A.Lot.
Deras vackra dag ♥
Att fota bröllop alltså. Det är så galet förbaskat roligt. Och när man får fota ett brudpar som Linda & Fredrik – ja, jag vet inte hur jag ska beskriva vare sig dem eller deras bröllop. Magiskt, kanske? Så mycket kärlek, lycka, glädje, skratt och en så vacker, genuin och sprudlande familj. Bilder säger mer än tusen ord – jag har nog sagt det förut – och här är ett par av fotona från de fulla minneskorten som jag kom hem med efter en lång dag.
Tack fina, fina ni – att jag fick förtroendet att föreviga er dag. 10/11/12 – den dagen har lämnat en härlig varm känsla efter sig i novembermörkret ♥. Jag önskar er all framtida lycka!
Jag har en bit kvar med att sortera och rensa bland bilderna innan jag kan skicka urvalsgalleri till brudparet. Och sedan kommer deras tuffa jobb – att välja foton . Men framöver kommer fler foton från dagen i portfolion. Gå in och gilla FB-sidan också om ni är nyfikna – det kanske slinker upp nån mer bild där.