Best friends forever
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Veckan – en sammanfattning
Vi klarade en frisk vecka! Alla har mått bra och haft det fint på sina respektive arbetsplatser.
Jag trivs väldigt bra på mitt nya jobb. Dagarna går i 180 men jag gillar det höga tempot och jag känner att jag får goda möjligheter att hinna med det jag förväntas göra. Jag har glada, trevliga kollegor och härliga elever omkring mig om dagarna och skolan ligger dessutom i fantastiskt fin miljö. Så ja. Det går bra. Visst saknar jag barnen om dagarna, våra lugna dagar, promenader med Theo till skolan, förmiddagsfika med Kasper, egentid med Noah, soffhäng med Biggles. Men jag trivs med mitt jobb och jag har hamnat rätt :-). Logistiken omkring, för att få allt att funka, alla tider att passa, allt runt omkring som måste hinnas med – skulle jag dock kunna klara mig utan.
Och helgen har varit bra! Fredagsmys, hemmafix, bröllopsfotografering, middag hos kära vänner, lite höstshopping av nya skor och kläder till barnen, simning för mig och Kasper. Vi har hunnit med en hel del känns det som. Idag har Noah blivit lite snorig så vi får väl se hur kommande vecka blir. En dag i taget!
I veckan som fick förlorade även Kristian Gidlund kampen mot cancern. I somras berördes jag, som så många andra, av hans Sommarprat i P1. Kristians insiktsfulla, kloka ord om vad som är viktigt har fastnat. Därför avslutar jag veckan med dem;
”Våga säga nej. Våga säga ja. Våga vara lycklig”.
Ha en skön söndagskväll och en trevlig kommande vecka! Och tack till alla som tittar in här och lämnar en kommentar eller tanke efter sig! Det uppskattas verkligen. Själv är jag urusel på att surfa runt för nöjes skull numera, tiden går till annat. Dessutom går det nästan aldrig att lämna kommenterar på blogspot ock bloggerdrivna bloggar från iPhone eller iPad. Vilket jag uteslutande surfar på. Mycket irriterande. Otaliga gånger har jag skrivit en kommentar, en tanke eller ett litet tips och så går det inte att f igenom kommentaren. Någon som vet vad det beror på? Eller framförallt vad man kan göra åt det?!
Over and out!
Veckans vab
Seriöst. Den här senaste veckan borde skrivas in i någon form av galna-vab-historien.
måndag: Noah sliten efter söndagens feber, behöver en hemmadag. Farmor & farfar som skulle kommit till eftermiddagen när vi skulle på möten på olika håll, gjorde akututryckning redan på morgonen.
Tisdag: Hela familjen befann sig på förväntad plats.
Onsdag: Jag hann till jobbet och vända innan de ringde från Kaspers förskola – han hade ruskigt ont i huvudet, lite feber och var så ledsen. Kastade mig hem.
Torsdag: Vab för Pär och Kasper. Även en checkup på vårdcentralen då Kasper klagat en del på huvudvärk de senaste veckorna. Allt ok. Samtal från Theos skola – Theo hade huvudvärk och var hängig. Hem med Theo också. Status samma kväll: Kasper piggare, Theo febrig och med huvudvärk. Pär kör storkillarna till farmor & farfar (en timme enkel väg) då vi båda behövde jobba på fredagen.
Fredag: Storkillarna piggare, men Theo fortfarande ganska trött. Efter jobb och dagis för oss och Noah körde vi allesammans tillbaka till farmor & farfar för att hämta hem grabbarna.
Puh. Den här veckan alltså. Jag är helt slut. Nu, lördag kväll, skulle jag vilja påstå att hela cirkusen är helt på banan igen. Största möjliga tack till svärföräldrarna för fantastisk insats. This is real life. En helt frisk vecka står ganska högt på önskelistan just nu. Annars kommer jag nog behöva tips på lämpliga piller mot magkatarr inom det snaraste.
Men annars är det bra – vi har ju en helt fantastisk sensommar just nu och idag har vi promenerat lite hela familjen tillsammans, och jag har gjort en riktigt rolig familjefotografering. Imorgon ska jag och storkillarna på bio!
För att jag tyckte att jag förtjänade det
Jag har köpt en present – eller snarare två – till mig själv. Två underbara armband som jag sneglat på ett tag. De kommer från littleU.
Ett enkelt armband med svart pärlsilke och en stjärna, och ett armband med ett kulband och tre brickor med pojkarnas bokstäver på, samt ett litet hjärta. De är så fina!
Och ja – jag tyckte att jag förtjänade något till mig själv för att jag i princip aaaaaldrig köper något till mig själv som inte är absolut nödvändigt (eller har åtminstone inte gjort under mina föräldralediga perioder då kassan varit ganska skral). OCH för att jag
1. faktiskt har fått och börjat på ett nytt jobb efter att ha varit hemma i nästan två år. Det är i min värld en jätteomställning och jag kämpar varje dag för att göra mitt yttersta på jobb och hemma. Att räcka till i en ny(gammal) vardag.
2. faktiskt tog tag i mig själv i våras och insåg att man
a/inte kan kalla sig nyförlöst längre när bebisen börjar närma sig 1,5 år
b/oönskade post-graviditets/kakor/fika/godis/snacks-kilon inte skulle försvinna av sig själv.
Så jag bestämde mig. Slutade med sötsaker. Tog tag ordentligt i att röra mer på mig (snabba promenader á 5-8 km 3-4 gånger i veckan). Drog ner på kolhydraterna. Och det har varit APTRIST emellanåt. Men det har fungerat. Och nu är jag mig sedan en dryg månad tillbaka mig själv lite mer lik och närmare 12 kilo lättare än vad jag var den 1/4 i år. Jag är dessutom tillbaka på så gott som samma vikt som jag hade innan Theo flyttade in i min mage hösten 2004. Att kroppen sedan inte ser likadan ut längre – allting har liksom flyttat lite längre ner för varje barn. Typ 
– det har jag inga som helst problem med. Jag har ju faktiskt fött tre barn och blivit 8 år äldre. Men det är FÖRBASKAT skönt att kunna ha kläder i sin gamla vanliga storlek. Och att plocka fram plagg efter plagg ur ”smallådan” (den där som stått långt upp, långt in på en hylla i garderoben, hur länge som helst) – det är riktigt, riktigt skönt och roligt.
En extra bonus och viktig bieffekt har givetvis varit att min kondis, som efter den ganska besvärliga graviditeten med Noah, var på botten också blivit otroligt mycket bättre. Och jag mår så mycket bättre! Nu har förvisso powerwalkandet kommit av sig sedan en dryg månad (pga av pinsamt klantig, rejäl stukning av höger fot…) men snart är jag förhoppningsvis igång igen.
Så just därför, tyckte jag att jag förtjänade en present 
.
Den började så bra
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Lördagslyx
Jag har sagt det förut men det är värt en reminder: fem minuters ansträngning på kvällen, nybakade bullar på morgonen. Extra gott för mig som väldigt sällan äter mackor nu för tiden! Det här receptet är Ernsts, riktigt snabbt och bra.