Inför
Ikväll har jag och vännen Catrin tagit en promenad och tittat på omgivningarna där vi tänkt oss att hennes och blivande makens bröllopsfotografering ska äga rum om några veckor. Jag har, trots min ringa erfarenhet i området, blivit tillfrågad om jag vill föreviga det hela – och visst, jag gör ett försök. I närheten av kyrkan finns fina miljöer vid en gammal stenkärlsfabrik och ett ett naturreservat så vi håller tummarna att vädergudarna är på vår sida på den stora dagen. I ärlighetens namn är jag sannolikt mer nervös för fotograferingen än vad bruden verkar vara för hela bröllopet 
. Förhoppningsvis ska det gå bra. Jag vet att det finns några rutinerade bröllopsfotografer som läser här – har ni några goda råd så Shoot!
Smultronställen around the corner
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Världens starkaste björn
Theo är stormförtjust i Bamse – det är verkligen en höjdpunkt när det kommer en ny tidning i brevlådan. Lillebror är stormförtjust i allt som storebror gillar, så Bamse är således även hans idol. Jag tycker att Bamse, som är toksnäll, stark, en bra vän, rättvis, modig och som alltid vet skillnad på rätt och fel, är en ganska skön kontrast till många av de där gräsligt fula, men stencoola figurerna som Theo också gillar (BenTen, StarWars, Spiderman – you name it). Trots att det kan bli minst sagt klyschigt emellanåt, så kommer det ofta någon lärdom när vi läser tidningen. Dessutom är Bamses äventyr ganska spännande emellanåt. Skalman är för övrigt också spännande för en femåring – hur gör han alla sina uppfinningar egentligen?? Sannolikt är det Skalman som inspirerat Theo till sitt senaste yrkesval – han ska faktiskt bli just uppfinnare. När han har byggt sin raketbil, som har pratar om och planerar för så gott som dagligen har han lovat att uppfinna ett sånt där bord som Skalman har åt mig – ett sånt där som går och gör frukost på sängen åt en genom att man bara trycker på en knapp. Vore finfint faktiskt.
Jag är inte speciellt glad för tröjor med stora tryck på till barnen i vanliga fall, men just vad gäller Bamse så uppmuntrar jag gärna deras fascination för den där björnen. Tröjorna i Lindex senaste Bamsekollektion är riktigt fina på alla sätt och vis. Och barnen gillar dem – Theo har fått en grönblå med Bamse och Kasper en rödvit med Jansson.
Höstshopping
Somliga dagar känner man sig bara off. Fastän det är lördag. Utan någon speciell anledning utan mest bara en blandad kompott av saker som inte blivit som man tänkt sig, saker som går i stöpet, saker som inte blir av och energitjuvar omkring en. Lite shopping brukar åtminstone kunna liva upp mig en aning och eftersom pojkarna ändå behövde uppdatera sina höst och vintergarderober tog vi en sväng till ett shoppingcenter söderut tidigare idag. Det blev en windstopper och vinterjacka till Kasper, en overall till Theo och en väska till mig. Vi hittade även ett par fotbollsskor till Theo – till hans stora förtjusning – när vi provade i våras var hans fötter för små även för den minsta storleken. Dessa testades genast i trädgården när vi kom hem.
Och minsann. Det kändes faktiskt en aning bättre – trots att det var inköp som var helt nödvändiga. Eller, okej då. Väskan var kanske inte helt nödvändig. Mer än som humörhöjare. Och det är väl en anledning god som någon, inte sant?
Rutiner
Jag är ett big fan of rutiner. Jag gillar struktur och hur mina dagar och veckor ska se ut, både på jobbet och hemma med familjen. Så om man nu ska försöka se något positivt med den här hösten som bara tycks ha kastat sig över oss den senaste veckan, så är det helt klart det faktum att det blir mer ordning och reda i vardagen. Våra barn är vana vid rutiner och ganska beroende av sina mat och sovtider, så att fasa in dem till det normala efter semestern gick ganska lätt, och nu har även skolterminen kommit igång på jobbet efter ett långt sommarlov. Det mesta börjar falla på plats. Det har varit trögt att komma igång efter semestern i år, men nu, efter tre veckor, börjar det faktiskt gå lättare. Skönt.
Andra rutiner vi börjar komma in i är barnens och våra egna aktiviteter. Både Theo och Kasper har börjat med simningen igen och tycker det är toppen. Faktum är att Kasper är mer vild än tam och bara kastar sig hejdlöst åt alla håll och kanter runt om i bassängen – totalt utan respekt för att han vare sig bottnar eller kan simma. Att lyssna och följa instruktioner på simningen måste därför bli steg 1 för minsteprins. För egen del gjorde jag igår mitt första pass på Friskis&Svettis på minst…. sex år, och det var vad man kanske kan kalla en nära-döden-upplevelse. Jag är inte så bra på att göra saker med måtta utan gick in på samma tempo som sist då jag var van att träna åtminstone 2-3 gånger i veckan, med följd att jag blev helt tokslut. Givetvis. Jag vet inte om min dåliga kondis kan skyllas bäst på att jag blivit just sex år äldre sedan det var någon ordning med träningen senast, eller på att jag fått två barn sedan dess. Hursomhelst – det känns kul att komma igång och nu ska det göras ett seriöst försök att bli åtminstone en mindre otränad. Idag började Theo fotbollsträningen. Ett femtontal femåringar lekte fotboll tillsammans i kvällssolen på idrottsplatsen och han tyckte det var riktigt roligt. Vi är nöjda med veckan som gått och ser fram emot helg!
Ikväll har jag tagit tag i lite bildredigering – jag håller på med ett litet fotoprojekt med bilderna från bröllopet vi var på i juli. Jag vet att brudparet är ganska nyfikna, men det tar nog ett liiiitet tag till innan jag är klar – men här är ett par foton från den mysiga festlokalen.
Läderbröllop
Foto: Sofia Hållander
Det har gått tre år sedan den där fantastiskt roliga dagen då vi blev äkta makar. Grattis till oss älskling !