Nöjd med helgen
Helgen har bjudit på lite av varje. Till exempel egentid för min del – och det hör ju inte direkt till vanligheterna att jag är ute på vift ALL ALONE i typ 5 (!!) timmar. Helt utan några barn med mig. Kändes som jag var naken eller nåt när jag åkte iväg för fika och shopping med vännen Anna. Hursomhelst, det var en riktig energikick. På kvällen blev vi bjudna på grillmiddag hos goda vänner, vi hade urtrevligt och vips så var det söndag.
Vi har fått fixat en hel del i trädgården – Pär har varit iväg och köpt pallkragar på handelsträdgården (urbilliga var de dessutom) monterat dessa och jag och barnen har planterat. Både morotsfröna som följde med killarnas Bamsetidning, och basilika, sockerärtor, rädisor, huvudsallat och ruccola. Jag är en total rookie på allt vad plantering heter och egentligen är jag inte speciellt intresserad heller, utan skulle nog helst vilja ha en trädgårdsmästare så att jag bara kunde skörda i landet och njuta av en fin och välansad trädgård utan att någonsin behöva rensa ogräs ;-) . Men. Nu fungerar det ju inte riktigt så, så jag försöker efter bästa förmåga. Sannolikt har jag gjort alla fel man kan göra när man ska odla i pallkragar, typ planterat vid fel tidpunkt, planterat fel sorter bredvid varandra – and so on. Men vad sjutton. Försöka duger. Fick grävt fram några krukor modell större ur gömmorna också, och däri tryckte barnen ner lite blomsterkrassefrön och nu står krukorna parkerade vid pallkragarna. Nu är det planterat och klart, det ser fint ut och vi får se om något börja gro i de där lådorna framöver. Altanen har också fått en planteringsbänk och nu i helgen har till och med blivit målad (svart) så att den ska matcha övriga trädgårdsmöbler. Jag är nöjd. Dessutom har Pär hunnit klippa både gräset och häcken och jag har snyggat till i trädgårdslandet med ny täckbark så det ser hyfsat ut därute. Ogräset på uppfarten blir nästa projekt med start imorgon, och det lär fortgå fram tills det är dags att börja skotta snö igen.
Grabbarna har varit ute nästan hela helgen, cyklat, studsat, spelat bandy, lekt i lekstugan och sandlådan och dessutom varit på kalas idag. Minsteman hänger mest med på allt vi gör och han är sannerligen en riktig solstråle som trivs och är nöjd så gott som hela tiden. Det var således tre trötta och nöjda killar som vi nattade för ett par timmar sen. Bebisen har för övrigt blivit 7 månader idag. Imorgon är det valborg och sedan är det Sköna maj välkommen. Hepp vad det går. Grillat blev en bra avslutning på helgen, och nu väntar ett varmt bad och en bok. Trevlig kväll!
I vitsippshavet
Japp. Där har vi spenderat en del av eftermiddagen. I syfte att försöka ta lite syskonbilder. Gick sådär skulle man kunna säga. Eller så skulle man kunna kalla det mission impossible. Det beror ju på hur man ser det.
Antal tagna bilder: 228.
Antal användbara på tre pojkar tillsammans: 0.
Antal användbara foton på hunden: 15 av 15 (han är en grym fotomodell)
Antal användbara på grabbarna var och en för sig: uppskattningsvis 20. Max.
Möjligtvis kan jag ha fått några hyfsade på Theo och Kasper tillsammans också. Vi får se. Hursomhelst var det en skön stund ute, det är riktigt härligt vårväder ute idag. Jag ska redigera och gå igenom fotona i helgen så får vi se om det blir några att lägga upp här eller i portfolion.
Mamma har varit på besök och jag har därför även både lyckats komma iväg till frisören (och kom tillbaka med typ 2 decimeter kortare hår – skönt) och lyckats måla en planteringsbänk till trädäcket. Väldigt väldigt trevligt att ha sällskap. Väldigt väldigt trevligt att få gjort saker. Har dessutom gått runt hela dagen och varit väldigt väldigt nöjd över att min man har varit väldigt väldigt duktig och fått loss sina tummar och fixat förvaring i källarnedgången exakt efter sin frus direktiv. Vi har lyckats skapa riktigt bra förvaring av ett utrymme som egentligen knappt ens finns. Ska försöka fota och visa när det sista är på plats.
Ikväll tänkte jag att det ska det bli grillat, lite vin och fredagsglass. Fina grejer det. En finfin fredag helt enkelt!
Om det bästa och svåraste jobbet man kan ha
Ute blev våren höst och vädret har de senaste dagarna inte bjudit in till något annat än att krypa ner i soffan under mysfilten. Möjligtvis att äta nybakade scones till mellis. Det gjorde vi igår, jag och pojkarna.
Och de senaste dagarna har vi haft anledning att fundera mycket över föräldraskapet, vad som är rätt, vad som är fel, hur enkelt det vore om det hade funnits ett facit och kring hur vi ska ge våra barn sunda värderingar för att bli starka och trygga människor som vet vad som är viktigt i livet. Tre barn som är våra, tre individer med olika behov och olika personligheter, tre barn som behöver olika vägledning. Det är en ständig balansgång, att försöka hitta det sätt som vi tror är det rätta för att uppfostra våra pojkar. Hur man ska veta vad som behövs och när det behövs och hur mycket det behövs. Hur man ska sätta gränser kontra ge frihet. Hur man ska göra när de gör något som inte är okej. Vilka krav man kan ställa. Vi försöker göra det vi tror är rätt utifrån de olika individer de är, för att ge dem en bra grund att stå på när de ska ut i vida världen. Att vara deras mamma är det bästa och viktigaste jobbet jag någonsin har haft. Och det största. Och det i särklass svåraste.
Älskade fina lilla
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
På playan
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Lite som julafton
Det är onsdag. Det är Kent-dag. Jag är inte rädd för mörkret. Har bara läst en recension men den bådar hyfsat gott tycker jag. Ser mycket mucho fram emot den nya skivan. Och konserten i sommar! Kanske med lite Kent-utvalt vin till det? Det sistnämnda tycker jag förvisso är lite… konstigt, men why not liksom? Jag är inte den som är den 
.
Kent på Sofiero, sommaren 2008