Gåstolslycka
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Reseapotek
Så, reseapoteket uppdaterat. Det mesta av det där vi brukar ha med oss på resor används faktiskt oftast inte, så inför varje resa är det något som blivit för gammalt. I reseapoteket brukar vi ha:
Febertermometer
Panodil/Alvedon/Ipren
Vätskeersättning
Magsjukepiller (typ immodium)
Lactulos
Plåster
Sårtvätt
Mild hydrokrtisonsalva
Nässpray till alla åldrar
Nässug
Alcogel
Hostmedicin (receptfri bisolvon)
Solkräm, myggspray etc köper vi på plats.
För familjens specialåkommor behövs även allergitabletter (betapred) till Theo, nebunetteinhalator till Kasper och Noah och blodförtunnande sprutor till mig (eftersom det är en ganska lång flygresa vi ska göra och jag har haft blodpropp).
Vad brukar ni packa med er som kan vara bra och ha? Har jag missat nåt?
Med blå ballonger
Idag har vi varit på kusinens namngivningskalas. Stämningsfull ceremoni, trevligt sällskap och god brunch. Lokalen (ett växthus) var pyntat med blå heliumballonger, både effektfullt och roligt för alla barn. Jag fotade och har just lagt in bilderna i datorn och fixat kontaktkartor för urval.
Lookie lookie! I vår trädgård!
Minsann! De är här – de första snödropparna. Hurra! Barnen blev, lite otippat, eld och lågor över att våren faktiskt är på ingång, och rusar, as we speak, runt i trädgården och letar efter krokusen vi sent omsider tryckte ner lite här och var därute. Finfint!
Lite ändrade planer blev det såhär i slutet av veckan – mormorbesöket blev instället (krya!) och så även läkarbesöket som var planen för dagen. Mitt sjuka öga skulle kollas upp men tiden blev (igen!) framflyttat pga personalbrist – och som det ser ut nu blir mitt återbesök först efter 17 dagar istället för efter 6 dagar som ögonläkaren rekommenderade. Det är främst trist för att jag måste fortsätta droppa lika ofta som tidigare tills någon doktor kollat upp det (och jag ser dåligt av dropparna), men det är även tråkigt för nu är oddsen inte speciellt goda för att jag kommer kunna sluta helt med dropparna innan vi åker på semester 
. Inget att göra något åt (tro mig, jag försökte minsann igår, jag är nog högst upp på ögonmottagningens svarta lista igår sedan jag förklarat vad jag tyckte om att jag aldrig får min tid för återbesök) så planerna för dagen blir istället att baka kanelbullar och ta med picknick till lekplats. Men först ska jag höra vad den nya prinsessan ska heta! Ha en fin fredag!
Om sömn
Det är ett centralt ämne, det där med sömn. Om hur mycket man sover. Eller hur lite. Bebisen är inne i nån fas. Igen. Häromnatten var jag uppe varje timme. Jösses. Jag är ingen trevlig person när klockan är mitt i natten och man är så trött att man faktiskt tror att det inte är fysiskt möjligt att vara vaken. Men men. Det är bara att bita ihop. Hursomhelst, rotade fram den här söta pyjamasen från gömmorna – tror den är ända från när Theo var liten. Visst är den passande? 
Bebislycka
För eller emot monarkin – idag svämmar löpsedlarna över av bebislycka och jag måste tillstå att det är trevligt som omväxling till krig, våld och olyckshändelser. Sverige har fått en ny prinsessa, en liten bebis som helt ovetandes redan är både kunglighet och världskändis. Men det största med alltsammans är ju egentligen precis detsamma för vårt kronprinsesspar som för alla andra nyblivna föräldrar; det magiska i det allra första dygnen med en ny liten människa, den självklara och överväldigande kärken och vilken vändning livet tar på en sekund och aldrig mer blir sig likt igen. Jag hoppas media respekterar prins Daniels önskan vid hans tillkännagivande imorse; att den nya lilla familjen får möjlighet och utrymme att vara för sig själva den här första tiden.
Och imorse, när jag satt uppe och ammade min minste prins, och ”breaking news” plingade till i iphone och jag såg att den nya prinsessan anlänt, kastades jag plötsligt både 5 månader, 3,5 år och 6,5 år tillbaka i tiden. På samma gång. Och så mindes jag känslan av förväntan, längtan och magin i när jag själv fått träffa mina barn för första gången. Och så förundrades jag lite och kände tacksamhet över, att jag fått uppleva det hela tre gånger. Hursomhelst; Grattis till Victoria och Daniel!
Jag och Kasper, 12/6 2008