För innemysardagar
Fick ett gott te, ifrån Village, av ett par kompisar som var hos oss på middag igår. Passar perfekt ruggiga dagar som denna, och när vintertiden ser till att det snart kommer vara mörkt all ledig tid. Men i veckan som kommer ska vi ha höstlov – lugna dagar med gott om tid på jobbet, och dessutom flera lediga dagar hemma med barnen ♥. Det finns en anledning till att skolloven kommer med jämna mellanrum – välbehövligt för både barn och vuxna :smile: .
Trevlig helg ♥
25 bitar
I perioder pusslar barnen ofta och gärna – men nu var det en förfärlig oreda bland alla pussel, så häromdagen satte vi oss och sorterade så att alla pussel blev kompletta med rätt bit i rätt låda. Theo satt sedan igång med mitt gamla Tjorvenpussel och jag visade Kasper var jag lagt hans pussel, i lådan i hans rum, de där lite mindre med 6-8 bitar. Men nej, unge herrn med den stora viljan skulle pussla storebrors Eliaspussel. Så han tog Eliaspusslet med sig och hällde ut alltsammans på golvet i sitt rum. Givetvis lät jag honom hållas och pysslade med något annat ett tag. Efter ungefär tio minuter kallade Kasper på mig, högt och ljudligt ”MAMMA KLAAAAAAR!!”. Och döm om min förvåning. Han har fått ihop det. 25 bitar. Hur sjutton har han lärt sig det där? Han är visst inte så liten längre, min minsteprins 
. Åtminstone inte lika liten som hans mamma vill tro….
Testpilot för fotobok
Du måste logga in för att läsa detta inlägg- inloggning nederst på sidan. Läs vidare i menyn under ”registrering”.
Händer sådant här i Sverige?
Igår när jag gått och lagt mig slog jag på tv:n och hamnade i en repris av Uppdrag gransknings avsnitt ”De förlorade barnen” . En dokumentär om två små barns öde – där de av kommunens socialtjänst abrupt slets ifrån den fosterfamilj där de levt i fyra års tid, sedan de var fyra veckor respektive elva månader gamla -för att omplaceras till en annan fosterfamilj. Utan att ens få säga adjö togs barnen ifrån den enda familj de kände till. Se dokumentären – den berör och är gripande långt in i själen. Dokumentären visar all bakgrundsinformation och har forskat i hela utredningen kring barnen. Kan det här verkligen hända i Sverige? Hur kan barn bli behandlade på det här viset? Av våra myndigheter? Jag har inte kunnat släppa tanken på dessa små barn, som under ett års tid nu blivit runtskickade mellan den biologiska mamman, som inte klarar vårdnaden om dem, och flertalet olika fosterfamiljer – när det enda de önskar och ber om är att få komma tillbaka till det enda hem de minns och vet om.
Uppdrag granskning och annan medias bevakning av ärendet tycks ha rört om i grytan och kommunens agerande kritiseras starkt – förhoppningsvis ska sådan här barnmisshandel inte behöva förekomma i vårt trygga lagomland framöver. Här finns fostermammans blogg om kampen för att få tillbaka barnen hem till tryggheten. Det finns även en Facebooksida med information. Uppdrag granskning visar att man i det här fallet bara sett till förälderns rätt till sitt barn, även om föräldern ifråga inte fungerar normalt, och inte alls till barnens rätt. Frågan är om skadan för just de här barnen går att reparera – och det är den tanken som har följt mig idag, och jag undrar så om de kommer få komma tillbaka till sin uprsprungliga fosterfamilj.
Leka med siffror
På lekplatsen vid skolan här i byn finns vad som måste vara världens bästa sätt att lära sig siffror… :smile: .