Upp som en sol, ner som en pannkaka
Kasper vaknade pigg som en lärka imorse, tittade på Bompa, drack sin välling, väckte storebrorsan, byggde en tågbana och lämnades på dagis strax efter klockan nio. Lite innan elva ringde de och han var då febrig, trött och ledsen. En halvtimme senare var jag på plats och hittade min minsteprins sovandes i soffan. Stackars liten. Biggles har sällskapat honom i sjuksoffan och vi har tittat på Tåget Thomas och Bamse mest hela eftermiddagen. Nu ikväll har han haft över 39 graders feber och jag hoppas att han ska må bättre imorgon. Han är inte alls förkyld, så jag vet inte riktigt vad det kan vara 
. I vanlig ordning är Pär bortrest när barnen blir sjuka, det är mycket underligt, han reser inte alls ofta nuförtiden – åtminstone inte om man jämför med förr då han reste jämt – men de gångerna han har varit iväg sedan Kasper föddes är det i princip alltid något av barnen alt. båda som blir sjuka. Typiskt. Som tur var, var mormor ändå inplanerad för ett besök, så imorgon tar hon VårdAvBarnBarn och jag åker till jobbet.
3 kommentarer på “Upp som en sol, ner som en pannkaka”
Lämna kommentar
Ja det är väl typiskt. Melvin har varit likadan ibland, bara feber och inget annat som man märker något av…Konstigt är det! Hoppas att han blir bättre snart!
Åh, stackare! Sötnosen får krya på sig!!
Åh vad trist! Krya på honom!
Typiskt att det ofta blir när du är själv… men det är väl så det är förstås.
Här tror jag värsta sjukperioden börjar ge med sig nu. Bara jag som klarat mig… (peppar, peppar).