Hej. Jag är Frankensteins monster.
Vintervackert i förra veckan. Nu har snön smält och det har blivit först slask, sen is. Men tydligen ska snön komma igen innan jul. Men visst är det magiskt vackert när vintern här sådär?
Annars då? Ja, jag nämnde ju i förbigående att jag skulle operera mitt öga. Och det blev inte riktigt lika lätt och smidigt som jag trodde. Det jag vet idag är att A/En 1,5 h lång ögonoperation där man är vaken är ganska påfrestande. Speciellt när man HÖR hur doktorn lödar ihop musklerna han tidigare klippt, skurit och dragit i. B/När en doktor säger att ”man kan få lite ont ett par dagar efter operationen” så är det det årets största underdrift C/Det tar ungefär ett dygn innan man ser nåt alls igen D/Man ser ut som Frankensteins monster. Om man lyckats öppna ögat alls, that is.
Så det förklarar tystnaden här. Och julförberedelserna har liksom kommit av sig en aning. Men det går så saktliga på rätt håll. Pär fick stanna hemma första dagen efter operationen eftersom jag inte såg nånting alls. Igår och idag har jag varit on my own med barnen. Vilket var minst sagt väldigt besvärligt igår, men har gått aningen lättare idag. Är tacksam för vänliga själar runt om i vår lilla by som erbjudit sin hjälp.
Nu är det jullov för hela lilla (stora) familjen. Vi har en del kvar att ordna med men vi tar det mesta med ro. De sista klapparna ska fixas i helgen, julskinkan ska lagas, gröten likaså, vi ska städa och fixa, och sen sitter vi väl där, i vanlig ordning – söndag kväll, med ett berg av paket och en hel del glögg och ska börja slå in. För nej, vi kommer aldrig bli som ”alla” dom där man läser om på Fejjan, som handlat alla sina klappar för en månad sen och slagit in dem i förra veckan. Men det blir bra ändå. I år också 
.
Stora julpysslarhelgen
Fin stjärna, inte sant? Fyndad på lokala handelsträdgården och utgör nu det hela julpyntet i sovrummet 
.
Vi har fått gjort massor i helgen! Storebror i familjen är mycket noggrann med att alla traditioner följs från punkt till pricka, så det är bara att köra på. Således är nu alla delarna till årets pepparkakshus(slott) klara och ska monteras, vi har huggt gran, satt in gran (ska bli mycket intressant att hålla Noah ifrån att riva den innan julafton), pyntat gran (allting sitter högst upp), pyntat resten av huset, satt upp en julgardin (ja, det är sant, believe it or not! Jag som byter gardiner typ… aldrig, hittade min fina julgardin som jag hade i mitt rum när jag var liten, med pepparkaksgubbar, och nu hänger den minsann i köket) och sist men defintivt inte minst: Bakat den årliga laddningen julgodis.
I år blev det skumtomtefudge, lakritskola doppad i mörk choklad, en variant av rocky road och klassisk knäck. Jag har hämtat alla recepten från Matklubben – praktiskt att kunna hitta allt på samma sida. Jag visste på ett ungefär vad jag tänkte göra för godis, och använde sedan sökfunktionen och hittade allt på nolltid (man måste bli medlem för att kunna se hela recepten. Tar bara en minut eller två. Då kan man få deras nyhetsbrev med recept också om man vill – jag brukar få en hel del inspiration därifrån. Och så kan man spara sina favvorecept i sin egen kokbok. Me like). Sen brukar jag ha ipaden på ett litet ställ på diskbänken när vi bakar, istället för att skriva ut massa papper som jag brukade göra förr. Praktiskt. Barnen tröttnade förvisso som vanligt på julgodisfixandet redan innan första skumtomten hade smält, så sedan stod jag där själv med julgodisingredienser upp över öronen. Värst är när laktritskolan ska doppas alltså. Trots tips från min matlagningsguru Anneli, blev det ett herrans kladd och kolorna blev säkert de i särklass fulaste chokladdoppade lakritskolorna med havssalt genom tiderna. Hur sjutton doppar man kola i choklad på ett smidigt sätt? Men de smakar ruskigt gott ändå, om man bortser från utseendet. Det andra godiset blev också riktigt gott. Tack och lov för det, med tanke på hur utmattande ett julgodisbak är 
.
Och nu kör vi sista veckan innan jul. Och som vanligt fattar jag inte vad som hände utan står och kliar mig lite i huvudet och undrar – var det inte sommar nyss? Är det julafton om EN VECKA? Är 2012 snart över? Går jag snart in på min sista termin som föräldraledig efter jul? Vart tar tiden vääääägen? Va? Hursomhelst, snart jul. De sista klapparna till barnen och deras kusiner ska fixas i veckan, jag ska operera ett öga (mm. Jag vet. Föga juligt. Men jag hoppas det ska gå snabbt och smidigt), vi ska julhandla, det är skolavslutning, två avsnitt av Jul med Ernst och jag ska ordna mina egna klappar till julklappsspelet som vi kör mellan oss vuxna. Vi ska vara hemma hos oss på julafton, och även om vi kör knytis så är det ju en del att fixa med – vi ska bland en hel del annat stå för skinkan och gröten (kommer köra smidiga gröt i ugn i år oxå. Grymt smart). Ha en bra vecka hörrni!
Olof Viktors
Innan vi lämnade Karlaby Kro i lördags frågade vi om tips på något mysigt ställe att stanna och fika på – och vi blev rekommenderade Olof Viktors. Vi gjorde ett pitstop där och det visade sig vara ett riktigt bra tips. Caféet var verkligen supermysigt, hemtrevligt och ombonat. Tända ljus överallt, gott kaffe och en av de bästa chokladkakorna i mannaminne (kakan var med nån sorts kola överst, tokigt gott). Så där satt vi en bra stund, i godan ro, och pratade om stort och smått. Och den där mysiga gamla glasverandan – den gav mig finfina idéer till ett framtida bygge av en egen glasveranda på vårt gamla hus (till makens stora förskräckelse. Men bara lugn, det får väl bli typ… när barnen har flyttat hemifrån ). Hursomhelst – kameran var ju med här också såklart och det är väldigt roligt att ta lite bilder sådär bara för nöjes skull ibland. Det blir ju inte riktigt lika ofta att jag gör det längre. Så – check it out. Och gör ett besök om ni har vägarna förbi 
.
Här hemma har minstebror har varit sjuk i några dagar – i vad som visade sig vara tredagarsfeber. Idag var han feberfri igen och fick lite prickar, klassiska symptom med andra ord. Nu väntar campusdagar på högskolan torsdag och fredag för min del. Massor av redovisningar – dans, skridsko, gymnastik och boll. Barnen ska hänga med farmor & farfar. I helgen ska vi fixa julgodis, posta julkorten, lösa en del julklappar, hugga gran, gå på luciakonsert i kyrkan, bygga snögubbe, åka snowracer och julpynta lite. Hej vad det går. Ha det gott så länge!
Ett snöbollskrig, två bröder, många kusiner
Och allt i bästa sortens motljus = vinterfotomagi .
Coming up
Nya prislistor på väg – håller just på att ordna med liten foton till dem.
Annars är vi just inne i vad som måste vara en av de mest fullspäckade veckorna på året. Avslutningar och lussefirande så gott som varje dag. Inlämningsuppgifter till högskolan. Och campusdagar för min del, med redovisningar torsdag och fredag. Som extra utmaning lägger vi till hög feber för Noah sedan i söndags. Måhända är det tredagarsfeber – jag hoppas att febern ska gå ner idag och ersättas med prickar. Man vet att man lever .
Fredagsmys deluxe
I fredags eftermiddag lämnade vi in hela skocken hos farmorn och farfarn, och sedan fortsatte jag och Pär åt sydost. Alldeles själva i bilen. How weird! Siktet inställt på Karlaby Kro – och bara vägbeskrivningen på hemsidan låter ju hur mysig som helst: När du kommer in i byn Karlaby ligger vår Kro uppe till vänster på kullen ♥. Och väl där levde allt verkligen upp till våra förväntningar. Otroligt fint, charmigt, genomtänkt, välkomnande. Fint bemötande, god mat. Jag hade bokat deras paket ”fredagsmys” med övernattning, massage, tillgång till pool och bastu, middag serverad på rummet på kvällen, vin och godis och frukostbuffé dagen därpå.
Och i sådana härliga miljöer är det lätt hänt att gå lite bananas med kameran. Vilket jag gjorde. Givetvis. Så här följer mååånga bilder .
Visst är där fint? Rekommenderas verkligen. Ett dygns äktenskapsvård helt enkelt, lite tid på egen hand. På lördagen åt vi en riktigt fin frukostbuffé med alldeles nybakat, fortfarande varmt surdegsbröd och massor av godsaker. Slog oss ner i varsin fåtölj och läste tidningen. Tittade ut lite på snön och solen. Och sedan åkte vi i sakta mak norrut igen för att hämta våra tre grabbar och hunden. Alldeles lagom. Det tar inte så lång tid innan man börjar sakna dem .