Instagramfotobok
Semestern som inte blev som det skulle – jag la ganska omgående ner min ambition att fota på semestern med min riktiga kamera. Med två friska barn som ville ut i skidbacken och en gipsad liten stackare kändes det som mission impossble. Jag bestämde mig dock för att ganska omgående göra något av alla iphonebilder från resan, och sådär. En instagramfotobok från Blurb är fixad och beställd! Jag är mycket nöjd med de två tidigare böckerna jag beställt därifrån med vanliga bilder, och jag kommer definitivt beställa därifrån igen. Utmärkt kvalitet med underbart matt papper, smidig programvara och dessutom en grym kundservice.
I övrigt har vi en lugn helg. Tvätt, fix och lite pyssel. Långrunda med Biggles och film med Kasper. Pär har installerat min nya dator och äntligen kan jag redigera bilder utan att få psykbryt på det gamla datorskrället. Snart ska jag förbereda middag till vännerna som kommer ikväll. Och just det ja – snödroppar har kommit upp i trädgården och jag har köpt en ny vardagsrumsmatta. Ha en fin helg!
Det blir aldrig som man tänkt sig
Men på något vis blir det ändå. Mot slutet av första skiddagen i Österrike trillade Kasper. Jag har aldrig tidigare sett en sådan onaturlig vinkel på ett ben förut. Fraktur tvärs över skenbenet. Helgipsad. Ska man bryta något är väl Österrike trots allt the place to be, de är duktiga på gips där. En timme efter att Pär tog taxi med olycksfågeln till Sportkliniken var han tillbaka igen – och Kasper var undersökt, röntgad, gipsad och röntgad igen.
Vi turades om under resten av resan. Theo fick mycket skidåkning tillsammans med farmor & farfar. Jag och Pär turades om med Noah, att sällskapa den gipsade och att åka lite skidor vi också. Kasper fick även en hel del sällskap av farmor. Allt går. Men någon tillsammanstid för hela familjen blev det inte mycket av.
Nu har vi varit hemma en vecka. Hemresan gick fint, Kasper fick assistans på flygplatserna och en extra stol på planet. Den första veckan här hemma har gått åt till sjukhusbesök (och det går inte med samma hastighet här i Sverige) och att anpassa oss till att hantera en liten tapper kille med helgipsat ben. Han är otroligt tålig, duktig och klagar aldrig. Mot slutet av veckan kunde han börja vara på förskolan lite igen, med rullstol och kryckor. Han var så glad att träffa kompisarna igen och de andra barnen är väldigt hjälpsamma! Vi vabbar lite var i varsin ände av dagen för att korta ner Kaspers dagar, allting är ju lite jobbigare för honom och han blir trött.
Vi har så fina och hjälpsamma vänner – Kasper har fått kort, paket, teckningar, pysselböcker och massa omtanke. Det värmer. Det går bra, även om vardagen är lite slitig emellanåt just nu – logistik och mycket bärande (och femåringar väger en del…) och så allt annat i vardagen ovanpå det. Men på det stora – det blir aldrig som man tänkt sig. Men det funkar ändå, på ena eller andra sättet.
Lördagsaktivitet
Ishallen. Sjuuuukt mycket folk. Men till sist fick vi ut hela cirkusen på isen med skrillor på fötterna :-). Vi har varit dåliga på att ta barnen till ishallen, förra vintern kom vi inte iväg en enda gång. Men nu så – Theo och Kasper fixar det faktiskt ganska bra trots att de tränat så lite, och Noah, nja. ”Åka skridskor” kan man nog knappt kalla det, snarare ”krypa på is med skridskor” på fötterna. För egen del blev det en rejäl vurpa och ett löjligt stort blåmärke på ena knäet…;-). Hur som helst, med lite fika och trevligt sällskap blev det en mysig eftermiddag :-).
Mellan svart och vitt kommer grått
Den sista lovdagen har varit bra. Fast väldigt grå. Imorgon börjar en ny termin som jag ser fram emot, bara jag väl tar mig ur lovlunken där vi knappt haft en aning om vilken dag det är och inte har det haft någon betydelse heller. Den sista lediga dagen har vi spenderat med med lång hundpromenad, film och innemys – barnen har fått leka med kompisar och jag har fått prata och dricka för mycket kaffe tillsammans med en god vän. Det gör gott för själen.
Hej 2014!
Och så blev det ett nytt år. Med ljuvligt god trerätters meny, champagne, gott vin, fina vänner, glada skratt, ungar överallt, en hund som inte mådde allt för dåligt, lyktor i luften i nyårsnatten och en traditionsenligt seg och slö nyårsdag. Idag har det mest blivit soffhäng, backhoppning och Ivanhoe, lite spel och test av nya iPadappar. Fint. Och än är det några dagars ledighet kvar ❤️.
This year I will. Gott slut och Gott nytt!
Årets autogenererade nyårslöfte (av någon anledning tycks slumpgeneratorn stannat på 2013. Men strunt i det):
Inspirera?! Jaha. Jag? Vem då? Och hur då? Det kan ju bli intressant.
Hursomhelst. 2013 har varit ett bra år med mycket förändringar. Vi har mestadels mått bra och det var det jag i huvudsak önskade mig av året. Det allra viktigaste! Och samma sak gäller för 2014 – att vi ska få må bra! Sen hade jag förra året även en ambition om att komma i en gammal favoritklänning. Och ja. Den sitter som en smäck nu. Mycket nöjd! En traditionell årskrönika kommer…. när den kommer. På fotosidan finns redan nu några av årets favoritbilder i uppdragssammanhang.
Gott nytt år allesammans! Vi firar med goda vänner, trerätters meny, god dricka och ungar huller om buller. Vi hörs och ses nästa år!