[lycklig.org] » Hund

Aldrig ensam

Pernilla — Mon, 10 Mar 2014 06:40:59 +0000

Där jag är, är han. På mina fötter i soffan, under bordet, i mina knäveck eller på kudden bredvid i sängen. Med en hund är man aldrig ensam. Biggles är såklart hela familjens hund, men mest är han ändå mattes hund. Min hund. Det har liksom alltid varit han och jag. Så länge vi haft Biggles kan jag nästan räkna gångerna jag varit ensam hemma, utan honom, på mina fingrar. Mitt bästa, mesta och alla kategorier trognaste sällskap.

Och nu är han 10 år. Idag fyller han hela 10 år, vår fina Biggles! Han är ingen ungdom längre, men han blir emellanåt fortfarande misstagen för att vara valp, och även om han gladeligen tar långa sköna tupplurar är han pigg, glad och får fortfarande sina typiska, galna borderryck i trädgården. Vi hoppas han får fortsätta må bra och att han får bli riktigt gammal tillsammans med oss – för ärligt talat kan jag inte föreställa mig en vardag utan honom.

Så idag – grattis på din dag, älskade hund!

Det var nära

Pernilla — Fri, 28 Feb 2014 14:03:42 +0000

Vabruari kallas den, den här månaden. Vi kom igenom nästan hela! Vi brukar faktiskt av erfarenhet, ha fler sjukdagar i januari än i februari, men i år har vi, om man bortser från vad som följer med det brutna benet för lille Kasper, hållt oss osedvanligt friska hitills. Bara en vab-dag för sjuka barn, för alla tre barnen – fram tills idag. Hög feber sent igår kväll för Noah, snor som forsar och hemsk hosta. Så idag har det blivit en innemysar dag i soffan med en liten febervarm minsteprins i knäet.

Kasper fick såklart också passa på att ta en extra mysdag och Theo kunde gå direkt hem efter skolan. Nu hoppas vi på att kurera oss över helgen – jag har också varit riktigt risig i veckan med en rejäl förkylning, fast jag har tagit mig till jobbet ändå – det funkar med alvedon.

Nu sover sjuklingen och jag och storkillarna försöker komma överens om vad vi ska ha för gott på fredagsmyset. Trevlig helg!

Att göra lite mer av sina bilder

Pernilla — Sat, 22 Feb 2014 19:33:30 +0000

Jag försöker göra mer med mina foton det här året. Jag hoppas hoppas hoppas att det kan bli året då jag kommer ikapp med mina fotoböcker och jag planerar även ett par instagramfotoböcker och fler stickygrams och framkallade instabilder. Och så vill jag äntligen redigera ikapp, och fota mer privat igen med DEN RIKTIGA KAMERAN, inte bara iPhonekameran.

Men hursomhelst. Göra mer med foton överlag alltså. Jag har också de senaste dagarna suttit och valt ut en herrans massa foton från 2005 och framåt och lagt i vår hemmadelningsmapp. Dessa rullar nu som skärmsläckare på tv:n och jag måste säga att det är ett grymt bra sätt att använda alla foton. Flashback. Nostalgitrippar. Minnen. Förundran över hur stora barnen har blivit (jättekonstigt, vi har ju inte blivit äldre?!). En massa ”kommer du ihåg den där gången när…”. Barnen som försöker lista ut vem av dem som syns på bild (de är väldigt lika varandra i samma ålder). Fina dagar passerar revy. Vanliga dagar. Regniga dagar. Semesterdagar. I en salig blandning. Jag fastnar, sittandes på soffbordet och ser åren rulla fram på skärmen.

Varför har jag inte gjort detta enkla innan?! Ibland sitter det långt inne, men desto roligare när man väl får gjort något. Testa!

Min hund & jag

Pernilla — Tue, 19 Mar 2013 09:17:29 +0000

Vår fina Biggles. Har fyllt 9 år. Börjar få många grå hår i skägget, men ofta fortfarande lekfull som en valp i sinnet. Världens snällaste. Hänger med oss överallt. Min trogna vän, i vårt och torrt. Innerligt älskad ♥.

Lilla grannen…

Pernilla — Mon, 04 Feb 2013 10:28:03 +0000

…med snö i skägget ♥.

Fina lurven

Pernilla — Sat, 13 Oct 2012 10:45:51 +0000

Finbesök

Pernilla — Fri, 21 Sep 2012 09:13:11 +0000

Måste visa gårdagens finbesök i trädgården. Lilla Clara, åtta veckors ljuvlig valpfröken. Helt sjukt söt. Och så hennes storebrorsa Malte då förstås, som underhöll Biggles flitigt. Utöver tre hundar hade vi även fem kids omkring oss. Ändå hann vi faktiskt dricka kaffe och prata lite också, jag och Hanna. Trevligt!
Till våren, när lilla Clara vuxit till sig en aning, planerar vi för att jag ska fotografera hela Hannas skock bestående av två barn och två hundar . Hösten bjuder ju annars härliga fotomöjligheter – starka färger och fint ljus. Har flera fotouppdrag inbokade den kommande tiden – det ser jag fram emot!

Jonglera

Pernilla — Tue, 11 Sep 2012 09:09:51 +0000

Det är lite många bollar i luften just nu. Och att jonglera är kanske inte min allra starkaste sida. Det är (minst) tre lite större saker jag försöker få ihop och styra upp. Nästan samtidigt. Plus en massa uppdragsbilder som ska redigeras. Plus vardagslivet. Jag hoppas jag ska kunna få lite saker på plats och klart den här veckan, komma igång ordentligt med somligt och få besked och veta tider kring annat. Fånga bollarna helt enkelt. Så, lite frånvarande är jag här just nu. Lite ovanligt. Jag gillar ju blogg och bildpysslet. Det är min egentid. I`ll be back. Kanske redan senare idag .

Biggles med nyfunna vännen Malte. Dessa två tokar har just sprungit uppskattningsvis 3 mil i trädgården. På en timme. Praktiskt när mammagruppsvänner tar med sig både barn och hund och på så vis aktiverar stora delar av skocken på samma gång. Och dricker kaffe med mig. Me like!

Söndagsmorgon när den är som bäst

Pernilla — Sun, 22 Jan 2012 09:08:14 +0000

Vakna av en gurglande glad bebis i vaggan brevid. Fixa frukost och kaffe, tända ljus, sätta på Nyhetsmorgon och krypa upp tillsammans med bebisen under tjocka filtar i vår soffhörna, titta ut på stora vita flingor som trillar sakta utanför. Och nu sitter vi här, jag och min lilla knähund (ja, det är alltså Noah som går under den benämningen) och har det bra. Biggles ligger på ryggstödet till soffan bredvid oss. Storkillarna är på fotbollsträning men om en stund kommer de storma in genom dörren igen och fylla huset med ljud och liv.

Det har blivit mycket tid för eftertanke på sistone och jag känner mig väldigt lyckligt lottad. Ha en fin söndag!

Monday bloody monday

Pernilla — Mon, 21 Nov 2011 11:34:49 +0000

Idag är en sån där dag då det tar en hel förmiddag att plocka ur och i diskmaskinen. Och då gick jag ändå upp 6.45. Då jag är helt sjukt trött (eftersom sömnbristen tydligen börjar ge sig tillkänna en aning) och dessutom har tokont i ryggen (eftersom jag sitter som en gammal krokig gumma med gamnacke i sängen om nätterna när jag ammar Noah. Och ja, jag vet att jag skulle kunna gå upp och sitta bättre i fåtöljen. Men jag är helt enkelt inte förmögen till att flytta mig från sängen mitt i natten) var jag ganska tacksam att treåringen gladeligen tittade på Bolibompa en timme till efter att Theo kommit iväg till skolan (med snälla grannen, tack och lov. Eftersom Pär sålt sin bil innan han köpt en ny och därför kört med min idag. Annars hade jag fått gå med hela klanen och det är nästan mission impossible att reda ut till kl 8.15). Och att bebisen snällt somnade om en stund till. Samtidigt. Den sistnämnde förvisso liggandes på min mage i soffan, men ändå. Jag fick blunda i nästan 50 minuter till. Lycka. Annars hade jag förmodligen varit ännu långsammare resten av dagen.

Men sen var klockan mer än jag tänkt mig och förmiddagen gick i ett jehu. Bebisen är ju som bekant inne i en fas och vill gärna amma hela tiden. Alternativt bli buren. Vilket begränsar möjligheterna till andra aktiviteter en aning. Och nu är klockan halv ett och jag är precis klar med den där diskmaskinen. Snart är det dags att klä på den hemmavarande skocken och ge sig in i dimman för att hämta Theo i skolan. Andra saker jag har tänkt hinna med idag är att plantera några hyacinter, vika tvätt, laga middag, redigera några foton och somna tidigt ikväll. Med tanke på att jag inte haft personbästa nu på förmiddagen är oddsen förmodligen inte så goda för att jag ska lyckas…

Och just det ja, jag slängde i en helt random bild här också. Bara för att liva upp lite. Och för att våran största storebror, den lurvige, bara är så hemskt söt. Biggles ♥ babygymmet.