Lydnadskurs, våren/sommaren -05
I maj började vi på en grundkurs i lydnad på Hundsportcenter i Billesholm à 10 gånger. Vi hoppas få en bättre vardagslydnad och få tips på hur vi ska träna bla inkallningen.

1:a tillfället
Första gången på kursen tränade vi kontakt och rätt position när man går, hur hunden ska sitta vid sidan, inkallning utan störning och "stå-ligg". Biggles var enormt okoncentrerad, speciellt den första timmen. Alla de andra hundarna var hundra gånger mer intressanta än matte. Det blev aningens svårare av att merparten av de andra deltagande hundarna var stora och svarta, alltså den sortens hundar som Biggles är lite rädd för, och därmed blir kaxig emot. Men det är nyttig social träning. Det som gick bäst var "stå-ligg". Vi fick en hel del konkreta tips av tränaren Benny, små enkla saker som är lätt att göra fel på, och som försvårar inlärningen för hunden.

2:a tillfället
Ja, detta var ingen höjdargång på kursen! Det var rent utav gräsligt!! Okoncentrerad hund och uppgiven matte kan det hela sammanfattas med. För att göra en lång historia kort, så skulle vi träna inkallning igen. Biggles satt, stannade, blev kallad och sprang. Rakt förbi matte. Oavsett godis eller andra trick. Glad i hågen rusade han runt bland de andra hundarna som stod omkring. Flaggan i topp och total nonchalans mot mig. De andra hundägarna, och Benny (tränaren) försökte skrämma och schasa bort honom mot mig, som lockade med godis, hoppade och studsade, och sprang åt motsatt håll, men icke. Helt lönlöst. Vid tredje försöket började Biggles dessuotom kaxa mot en stor svart rottweiler. Benny testade då en tre-stegs-princip som går ut på att det ska vara tråkigt att göra fel, roligt att göra rätt. Först NEJ, hjälpte inte, sen tog han Biggles i nackskinnet, på samma sätt som tiken tillrättavisar, hjälpte inte. Trejde steget var att lägga Biggles ner, och hålla honom tills han slappnade av. Han var ju helt upptrimmad. Tog ca 10 minuter! Vi det laget var jag helt klart beredd att ge upp och åka hem, det kändes ju bara som om vi förstörde för alla andra. Till sist avslutade vi med två lyckade inkallningar. Men Benny fick mig att lova att stanna, och så gick vi in och fikade och pratade. Han menade på att Biggles inte precis är den första envisa hunden han stött på, som gjort så här. Men en av de mer envisare kanske... Det känns iaf skönt att ha en hundtränare som är duktig och engagerad. Problemet ligger ju i att Biggles intresse för andra hundar är större än allt godis i världen, och att han då nonchalerar matte totalt. Även om inkallningen funkar toppen när vi tränar hemma. Vi får jobba vidare... Efter fikan började det till på köpet åska, blixtra och hagla!! Så när vi då skulle göra ännu en inkallning, sprang Biggles iväg igen... Men bara för att sätta sig under tak den här gången! Då kunde ingen låta bli att skratta! Denna gången kom han dock direkt till mig när jag kallade igen.

3:e tillfället
Denna gång fick Pär åka på kurs med Biggles, eftersom jag jobbade sent. Tror inte husse såg detta som ngt riktigt nöje med tanke på förra veckans bravader. Då förhoppningarna var ganska lågt satta, blev resultatet av dagens kurs över förväntan. Benny trodde vi hade bytt border... Visst skäller Biggles fortfarande och hoppar och studsar, men alla övningar gick utan större bekymmer (om det beror på att husse är lugnare än matte, eller på att Biggles faktiskt lärt sig en liten läxa sedan förra veckan återstår att se, när jag ska dit nästa gång...). Inkallning funkade, kontaktövningar funkade, bana med koner lös vid sidan i kombination med "sitt" funkade. "Plats" var lite svårare, Biggles stannade på plats, men reser sig när man kommer emot honom igen. Något att träna på. Grunden till apportering prövades oxå idag, och det var inga som helst problem att få Biggles intresserad av "träklumpen". Att få honom att byta ut den mot en godis var däremot inte lika lätt... Vilket kan härledas till att han är ganska pinntokig, och vi har oss själva att skylla där, eftersom vi leker ofta och mycket med pinnar med honom.

4:e tillfället
Min tur att åka på kursen igen, aningens nervös för hur det skulle gå, kan tilläggas. Men förra gångens succé verkade inte vara någon tillfällighet. Biggles tycks ha förstått vad det hela går ut på, och Benny visar de små sakerna i träningen, som gör att vi kan vända all Biggles energi till något positivt. En border har ju som bekant en väldigt stor motor, och det är upp till oss att lära oss använda den på rätt sätt. Biggles var helt klart en av de mest positiva och lyhörda hundarna på dagens kurs. Vi tränade: lös fot (gick kanon), inkallning (inga problem), bana med koner, lös, där vi skulle sätta hunden i rätt position vid varje kon (inga problem, förutom att han fastnade i en fläck som luktade riktigt gott, men det gjorde varenda hanhund...=)), platsliggning (gick utan problem idag), hoppa ett hinder (inga problem, Biggles ska nog kunna bli agilityhund så småningom), sidsteg och backa (lite svårare), fyrkant lös, där vi skulle sätta, lägga och ställa hunden, och sedan kunna gå ett varv medans hunden stod kvar (gick bra, stå kvar är svårast).
Idag var oxå första gången Biggles slappnade av bättre i väntan på sin tur, och han skällde knappt ingenting. Det kan vara riktigt roligt att träna lydnad!!

5:e tillfället
Denna gången träffades vi uppe i skogen för att testa spår. Annorlunda mot vårt tidigare viltspårande, men Biggles fattade snabbt vad som skulle göras och spårade (lite väl) snabbt och lätt fram till markeringspinnarna. Lite mer markeringsträning och det kommer gå kanon.

Biggles spårade bra och la sig ner vid markeringspinnarna.

6:e och 7:e tillfället:
Vi fortsatte öva kontakt-lös bland de andra hundarna, sitta i rätt position, lägga, ställa, platsliggning & sitt på rad alla hundar, fyrkanten med sitt, ligg och stå, lite apportering, och även ett par agilityhinder. Även gå runt tre hundar i en fyrkant, varav en i sänder var lös. Inkallning är oxå ett stående inslag. Biggles har gjort enorma framsteg och verkar tycket det är skoj. Han blir glad när vi kommer fram till träningen och vet att han är där för att jobba. Det märks att han tycker det är roligt att arbeta och lösa uppgifter. Han är koncentrerad och lyssnar på vad han ska göra. Även att vänta på sin tur när det inte händer nånting är bra övning och går mkt bättre nu.
Tränar en hel del hemma på de olika övningarna, men det är givetvis svårare med alla störningar på träningsplanen, men det går bra iaf! Jag och Pär har turats om att gå, eftersom jag har jobbat sent.

8:e tillfället:
"Genrep" inför avslutningstävlingen. Tränade alla moment i lydnadsklass 1. Pär gick med Biggles. Gick mycket bra, Biggles håller väldigt bra kontakt och är intresserad och vill jobba. Fastnade ibland i lite lukter och behöver träna mer på ställande under marsch, samt stå kvar i fyrkanten.

Fritt följ och platsliggning.

9:e tillfället:
Andra gången med spår. Biggles spårar som en klocka, men behöver lite hjälp vid markeringarna. Får öva mer med korv under markeringspinnarna. Är lite "kaxigt" nonchalant när han spårar och passar på att kissa in revir...

10:e tillfället, Avslutningstävling, Lydnadsklass 1:
Från att ha varit "kursens svarta får" i början briljerar Biggles på avslutningen och kommer på en finfin tredje plats med 294 poäng av 350 möjliga!

Vi har lärt oss otroligt mycket på kursen, framförallt vad gäller kontakten och samarbetet med Biggles. Han tycker numera att det är roligare att jobba än att bara"tokbusa" och är samarbetsvillig, glad och positiv på planen. Lydnad är alltså inte längre bara "ett nödvändigt ont" utan riktigt skoj, tack vare bra kurs och engagerad tränare!

Avslutningstävlingen. 1:a blev Madde med Farina, 2:a Ann med Yoshi och 3:a jag och Biggles =).

Meny