Kommentarer till This too shall pass

Av: Annica

Annica — Fri, 11 Jan 2013 12:16:33 +0000

Det är första gången jag läser detta nu och jag blir helt tårögd och det stramar i halsen. Kan bara föreställa mig hur du kände. När C var liten slog han upp ett jack i tinningen som skulle sys, jag var själv på sjukhuset med honom och fick titta på när två sjuksköterskor, varav den ene fick lägga sig på honom med hela sin tyngd för att han inte skulle röra sig, körde in en bedövningsspruta vid såret och körde runt runt med den där han skulle sys, medan han skrek och grät som en stucken gris… Finns inget värre än att se barnen må dåligt!!

Av: ulle_80

ulle_80 — Sat, 17 Mar 2012 07:18:05 +0000

Huuuu!

Av: MillaD

MillaD — Tue, 13 Mar 2012 12:50:49 +0000

Ah nu hoppas jag verkligen att det har snart ska vara over och att ni far njuta av resten av semestern. Skickar ditg en stor kram!

Av: Millan

Millan — Mon, 12 Mar 2012 21:32:47 +0000

Vad stark du är!
Du är fantastisk, Pernilla! Glöm inte det.
Stor kram från Trollhättan

Av: mammadagar

mammadagar — Mon, 12 Mar 2012 16:41:46 +0000

Förstår precis vad du menar…. och skönt ändå att ni kan turas om lite nu så du får komma ifrån sjukhuset lite grann. Man klarar ju mer än man tror när man måste och det i sig kan ju vara nyttigt och lärorikt på lite sikt… även om man såklart inte tycker det när man är mitt i det. Skönt att det verkar som det går åt rätt håll i alla fall. Ta hand om er!

Av: Hallon

Hallon — Mon, 12 Mar 2012 15:20:52 +0000

Kämpa på och hoppas ni får några dagar att njuta tillsammans.

Av: Sockergrynet

Sockergrynet — Sun, 11 Mar 2012 22:19:13 +0000

Tänker på er!! Hoppas att ni snart får vara tillsammans allihop igen och kan njuta i värmen! :kiss:

Av: jack

jack — Sun, 11 Mar 2012 20:58:02 +0000

Du kommer att kunna se tillbaka på det utan att få ångestknutar i magen . jag lovar! Om du jobbar på det. Då kommer du också kunna bli starkare av den här erfarenheten.
Stor kram, hoppas du får trevligt med storpojkarna och kan slappna av nu i vissheten om att han blivit bättre. Att du kan vila i det och att OM det skulle hända något annat så tar du oron då. Kroppen orkar inte mer än så och så många dygn av intensiv oro och skräck.
Kram igen

Av: MariaL

MariaL — Sun, 11 Mar 2012 19:47:59 +0000

Med all din erfarenhet sista året får du nog omvärdera dig själv, du fixar massoor o är jättetapper!

Av: Ingela

Ingela — Sun, 11 Mar 2012 19:39:17 +0000

Oj vad ni varit igenom sen jag tittade in här sist. Så fruktansvärt att bli så sjuk när man är så långt borta hemifrån (även om det såklart är lika hemskt hemma) och så jobbigt att inte själv kunna göra något. Skönt att höra att det går åt rätt håll, nu går ni bara starkare ur detta! Kram