Februari: Vi körde både febersjuka och kräksjuka under februari. Jag var till och med hemma från jobb ett par dagar, vilket händer typ – aldrig. Månadens största händelse var att lille älskade Noah annonserade sin kommande ankomst – den 12/2 2011 fick vi vara med om det fantastiska i ännu ett positivt graviditetstest ♥. Trötthet och illamående kom sedan som ett brev på posten. Jag fyllde treafemma och Pär hade planer för födelsedagen som kontrollfreaket (aka undertecknad) avslöjade ett par dagar innan. Firandet hängde löst på grund av kräksjukan, men det blev middag, bio och hotellövernattning.

Mars: Var sjukt gravidtrött. Orkade absolut ingenting. Men lite hände det ändå, Biggles fyllde sju år, vi fick besök av vänner från Göteborg och det kom upp snödroppar i trädgården efter en låååång vinter. Redan i början av månaden började jag få ont i mitt högra ben, vid knäet och började bli förfärligt andfådd. Graviditetsrelaterat förmodades när jag tog upp det på inskrivningen hos barnmorskan,

April: Den första april var inget skämt. Alls. Inte dagen innan heller, den 31/3 då jag hamnade på akuten med misstänkt blodpropp i lungan. Denna konstaterades definitivt den 1/4 och livet fick sig en rejäl törn. Jag är oändligt tacksam mot den nitiske underläkaren på vår vårdcentral som trots mina protester skickade mig vidare till akuten för röntgen. Den 1 april blev starten för det som skulle bli en väldigt tuff gravidresa. Jag började ta innohepsprutor i magen varje dag för att lösa upp proppen och förhindra nya, och besöken hos läkare och på specialistmvc blev otaliga. Samtidigt försökte jag klara jobb och familj i samma takt som vanligt. Jag var väldigt trött.

Vi gjorde både KUB-test och andra ultraljud pga lungembolin och det kändes verkligen som plåster på såren att få se lilla trean sprattla runt i magen titt som tätt. Men. Det var en riktigt tuff månad. Förutom allt fokus kring sjukdom spenderade vi en helg på Lalandia med goda vänner. Underbart vårväder, trevligt sällskap och mycket roligt i badlandet. Jag uppdragsfotade lite och vi hade en lugn och trivsam påskhelg med familj och vänner. Det var mycket att göra på jobb och orken sinade ganska ofta.

Maj: Theo spelade knattematcher på byns idrottsplats varje onsdag. Folk går man ur huse för att kolla på småkillarna och tjejerna som slåss om bollen. Mycket trevligt. Trots medicinering blev jag inte märkbart bättre i min lunga – jag fick istället allt svårare att andas och det var tungt att gå, framför allt i trappor. På jobbet har vi dessutom väldigt mycket trappor upp och ner och hit och dit, så till sist tvingande läkaren mig till en veckas sjukskrivning och strikt vila.

Juni: Bebben växte och frodades i magen – skönt att den biten fungerade som den skulle, även om min kropp valde att så sakte kapitulera allt mer. Mina fötter blev blåare och blåare och det var på ren envishet och mot läkarens rekommendationer jag klarade att jobba i samma tempo som vanligt fram till semestern. Midsommar firades med vackert väder och trevligt sällskap, dels kring en midsommarstång i en park en bit iväg och dels hemma hos hos. Vi gjorde egen flädersaft och plockade jordgubbar. Åt kvällsmat på stranden. Theo spelade sin första bortaturnering med fotbollslaget. Kasper firade sin treårsdag – lilla killen, nu så stor. Vi åkte till järnvägsmuseumet i grannstaden och födelsedagsgrisen var i sitt esse. Vi gick på cirkus – första gången för båda grabbarna. En trevlig cirkus i lite mindre skala. Jag uppdragsfotograferade lite till och det var riktigt roligt. Hade dock väldigt svårt att förlika mig med att min kropp inte alls fungerade som vanligt.

Juli: I juli förfasades vi över tragiken i grannlandet. Jag fotade två bröllop och blev tjockare och tjockare. Vi hade semester och tog det lugnt. Fick besök av vänner och badade i havet. Jag blev tröttare och tröttare och fick svårare och svårare att andas. Orkade knappt upp till trappan på övervåningen. Lät mig övertalas av min doktor att det inte skulle kunna bli aktuellt att fortsätta jobba efter semestern som jag planerat. Bebisen växte och frodades och mådde bara bra i magen. Vi gjorde lite småutflykter med barnen, bland annat testade vi minigolf vilket båda killarna tyckte var kul. Vi hade vårt traditionella sommarkalas för barnen, och trots att väderprognosen såg illavarslande ut blev det till sist riktigt fint och vi hade en toppentrevlig dag för killarna.

Augusti: Vi packade in oss i bilen och körde mot grannlandet med slutmål Legoland. Vi bodde i en liten stugby en bit därifrån och hade riktigt fina dagar. Solen sken på oss, vi badade i poolen, grillade och hade mysigt. Det blev två dagars besök på Legoland och en dag i Lejonparken. Väldigt lyckat. Vi firade Theos sexårsdag under resan. Snart stor skolkille! Efter semestern försökte vi få in nya vardagsrutiner där jag var sjukskriven – mycket underligt, men orken räckte knappt till något annat. Jag spelade wordfeud och läste mängder av böcker. Pär kom hem med en iPad en dag – underbar leksak. Theo hade sitt sexårskalas för kompisarna – med fotbollstema såklart.

Theo började i skolan – Karlavagnens förskoleklass. En stor dag för både en liten kille och hans mamma. Kasper började på storbarnsavdelning på dagis och det gick snabbt för båda pojkarna att finna sig väl tillrätta på dina nya arbetsplatser. Jag fotade ett familjeuppdrag och bestämde mig sedan för att det fick vara sista uppdraget för året. Vi firade fyraårig bröllopsdag!

September – bebismånad! Det var en vacker september och pojkarna hade det bra på dagis och skola. Kasper hade ett par slängar av feber men inget allvarligt. Det blev dock tyngre och tyngre och tyngre för min del och till sist kändes det som vi gick på bristningsgränsen. Vi förberedde och ordnade för bebbe, och sen, till sist, så kom han till oss.

Efter vad som kändes som världens längsta gravidresa föddes Noah med planerat kejsarsnitt den 29 september. Allt gick bra, även om det blev lite annorlunda mot när Kasper föddes. Pär och Noah fick gå till neo och jag fick åka till uppvaket. Noah hade lite vatten kvar i lungorna och vi blev fantastiskt väl omhändertagna av den underbara personalen på neo. Den andra natten på neo då jag satt med Noah i famnen i rummet på neo, såg världen vakna till liv utanför, solen gå upp och hörde personalen småprata i rummet bredvid upplevde jag min mest harmoniska stund på hela 2011. Vi hade fått vår belöning!

Oktober: Efter tre nätter på neo och BB fick vi komma hem. Storkillarna hade varit iväg hos farmor och farfar under tiden och detta var det längsta vi lämnat dem ifrån oss sammanhängande någonsin, så det var otroligt skönt att landa hemma som en familj med tre barn. Första veckan kämpade vi på med amningen och för att vända Noahs viktkurva uppåt, men snart flöt allt på väldigt bra. Jag mådde, trots ett kejsarsnitt, mycket bättre än på länge. Jag fick sluta med mina blodförtunnande sprutor och kunde börja ta blodförtunnande tabletter istället. När Noah var tre veckor fick jag en infektion i snittet men till sist löste sig det hela väldigt bra med god hjälp på vår vårdcentral.

Kasper postade sina nappar till Tomtebebisarna och det gick väldigt smärtfritt. Vädret var strålande i princip hela månaden och jag njöt av att kunna röra mig obehindrat runt om i byn.

November: Vi började planera för Noahs dop till trettondagen, och gjorde inbjudningskort. Fixade adventsfint i huset, firade 13 år tillsammans och trivdes i största allmänhet. Jag har sällan mått så bra om under den där hösten 2011. Det hände inget stort alls egentligen i november, det var härligt att bara vara, vara friska, må bra, vara tillsammans. Vi jobbade på att äntligen få klart nya toaletten på nedervåningen och hade hjälp av hantverkare för kakel och klinker.

December: Den sista månaden på ett händelserikt år. Ett riktigt tufft sådant, för hela vår lilla familj, men med ett väldigt bra resultat. Pär fyllde år i början av månaden, vi firade lusse tre gånger med barnen, vi bakade lussebullar och julgodis, Pär och barnen gjorde ett superfint pepparkakståg, vi följde julkalendern slaviskt trivdes. Pär jobbade mycket men kompenserade sedan detta med tre veckors ledighet över helgerna. Jättehärligt. Precis innan jul blev den nya toaletten klar – äntligen. Julen firades som vanligt i tre omgångar, först åkte vi en sväng till Falkenberg och träffade min familj där ett par dagar innan jul, på julafton åkte vi till Pärs familj och ett par dagar efter jul kom min pappa & co till oss. Gemytligt och trevligt hela tiden. Nöjda och glada barn och en harmonisk bebis. Nyår firades med våra grannar – lugnt och trevligt med god mat och dryck. Skönt att bara kunna gå över tomten för att komma hem. Theo orkade för första gången hålla sig vaken över tolvslaget och var mäkta imponerad över fyrverkerierna.

Sen var det över, året då vi fick Noah – och hans ankomst och att vår familj genom honom blev helt komplett, var givetvis den största och viktigaste händelsen under 2011 ♥.

Februari
Vi kom hem från Thailand och började med att köra fast i en snödriva på uppfarten. Jetlagen var ganska jobbig och vi längtade tillbaka till paradiset. Muntrade upp oss bäst det gick med semlor och tulpaner. Efter att ha blivit lätt besatt av Pärs iphone under semestern skaffade jag mig en egen. Februari var sjukdomskantad med både förkylningar, feber och kräksjuka för båda barnen. Det blev mycket VAB och krävdes mycket fantasi och ännu mer tålamod för att hålla familjen på gott humör. Jag blev kallad till intervju och på min födelsedag skrev jag på papper för en anställning som fritidspedagog i en liten by på landet :smooch: . En snöig och stormig lördag gick vi på bröllop och så Lotta och Magnus bli man och hustru. Jag agerade festfotograf och hade fullt upp under hela den trevliga kvällen. Vi köpte en bärstol till Kasper för att lättare kunna komma ut på promenader i snön och i skog och mark. För att minska vardagsstressen något började vi använda Linas matkasse. I februari fick vi även en ny medlem i den närmaste släkten; Nina & Andy fick sin fina son.

Mars
Vardagsrutinerna rullade på – hämta, lämna, leva. Och vabba en hel del även denna månaden. Kasper var gnällig och dålig en längre period och till sist ringde jag läkaren då det aldrig ville gå över. Urinvägsinfektion och öronflammation blev domen. Jag gjorde klart en sedan länge planerad familjevägg med foton på oss uppe på övervåningen. Resultatet blev jättefint! Det började finnas hopp om att våren skulle komma även i år och jag livade upp hemmet med lite nya kuddar till vardagsrummet och vaxduk till köksbordet. Biggles fyllde sex år och vi passade Gaston i tre veckor medans hans familj var på semester. Jag började bli mer än lovligt trött på sjukdomseländet när båda pojkarna fick krupphosta på samma gång, och jag dessutom var ensam hemma. De sista veckorna på mitt gamla jobb var långsamma och lite ledsamma – strax efter att jag sagt upp mig kom beskedet om att vårt kontor skulle läggas ner, vilket kändes väldigt sorgligt, med tanke på kollegorna, trots att jag redan tagit beslut om att sluta. Mot slutet av månaden planterade jag vårblommor och vi hade tidig grillpremiär. Min gamla cykel var helt kaputt när vi tog fram den och jag hittade en fin begagnad Monark Karin på Blocket. Vi påskpyntade litegran, sådde kattgräs till kycklingarna, handlade vårkläder till pojkarna och hittade snödroppar i trädgården. Den sista mars lämnade jag min gamla arbetsplats för sista gången och jag låste dessutom butiken för gott.

April
På skärtorsdagen den första april gick jag så tillbaka till min gamla yrkesroll som fritidspedagog, och den första tiden blev givetvis förvirrad och omtumlande. Mina kollegor i allmänhet, och min närmsta kollega på Gröna fritids i synnerhet, gjorde sitt bästa för att hjälpa mig tillrätta och jag fann min plats ganska snabbt. Pojkarna lekte mer och mer tillsammans och Kaspers tal, som hitills varit mycket begränsat började utvecklas i snabb takt. Påsken firades med familj och vänner i flera omgångar, och som så många gånger förut kan vi konstatera att vi verkligen tycker påsken är toppen. Precis efter att vi kommit hem ifrån besöket hos min syster med familj, nåddes vi av det sorgliga beskedet att deras fina katt Noise blivit överkörd och fick avlivas. Detta var den tredje katten systerfamiljen förlorade inom loppet av tre månader – grym orättvisa att behöva förlora så många husdjur på så kort tid :wtf: . Vi körde ner till stora staden söderut en lördag och jag gick på fotoutställning med vännen Linda. Sedan hade vi en trevlig kväll med god mat och tv-spel. Våren kom på riktigt och lökarna vi planterade hösten innan kom upp i trädgården. Theo spelade massor av fotboll i trädgården och vi anmälde honom till Knatteboll. Vi fixade lite i köket och satte upp nya hyllor och väggplattor för att bli av med det urfula kaklet. Jag och Pär fick en barnfri kväll och gick ut och åt tapas. Vi påbörjade projektet med att göra iordning vår balkong som varit en riktigt skamfläck för huset. Jag började lyssna på ljudböcker i bilen till och från jobbet (något som jag helt glömt av att göra under den här hösten, nu fick jag en reminder. Ska genast ta upp det igen). I slutet av april fylldes hela dungen och lekplatsen utanför vårt hus med vitsippor! Underbart! På Valborg bjöd vi in grannar och vänner till att fira valborg med oss och vi fick en trevlig kväll som dock inte var tillnärmelsevis lika varm som året innan.

Maj
Jag fick tummen ur och beställde en fin IsaForm tavla till köket. Mycket lyckat. Balkongprojektet blev klart och vi blev väldigt nöjda – från att ha varit en plats där man inte ens ville vädra har vi nu en mysig balkong att dricka kaffe på om eftermiddagarna eller ett glas vin om kvällen. Maj var dessvärre en extremt regnig månad i vår del av landet, så det blev inte mycket till invigning av balkongen den första tiden. Theo började spela knattebollsmatcher i byns fotbollslag och detta event visade sig vara en trevlig folkfest varje onsdag då i princip hela byn samlades på fotbollsplanen, tittade på småknattar som springer efter bollen som flugor efter en sockerbit, äter grillade hamburgare och snackar strunt. Mycket trevligt! Theo tyckte fotbollen var rolig och vi intresseanmälde honom för fortsättning till hösten. Jag var rejält förkyld och emellanåt febrig, i princip hela månaden – inget ovanligt när man börjat jobba i en ny barngrupp. Kasper lyckades en måndagsmorgon få tag i en liten nagelsax och skulle klippa håret på sig själv. Dessvärre klippte han sig i örat istället. Oj, vad det blödde. Theo klättrade upp på taket på en klätterställning på dagis, trillade ner, fick en blåtira, skrapsår och fläskläpp. Vi är bara tacksamma att det inte gick värre och efter detta förbjöds klättring på taken på lekställningarna på förskolan. På jobbet åkte vi på inspirationsmässa till Köpenhamn och hade fullt upp med att förbereda för de nya barnen som sedan började på höstterminen. Vi byggde klart den allra sista biten staket i trädgården och gjorde ett trädgårdsland. Rapsen blommade överallt runt om i byn och det var ofantligt vackra kvällar att fotografera i. Vi tog många utflykter med picknick. Bärstolen funkade utmärkt.

Juni
Juni började med härligt härligt sommarväder och äntligen riktig värme. Det var mycket att göra både på jobbet och hemma – med resultat att jag stressade mer än jag skulle önskat. Vi grillade så gott som varje kväll, och det var härligt att kunna sitta ute på trädäcket tills det började mörkna. Skolan slutade och det blev ett behagligare tempo på jobbet med lovfritids. Älskade Kasper fyllde två år och vi firade hans dag med tårta och besök på järnvägsmuséet. Den lilla tågfantasten hade en fin dag! Vi hade fallit till föga och köpt en studsmatta till honom – eller egentligen till båda barnen – och från den dagen studsades det från morgon till kväll i trädgården.Det aldrig sinande ogräsrensande på vår långa uppfart började – ett evighetsgöra. Jag gjorde kalaskort och skickade till familj och vänner inför sommarens kalas. Theo började längta nåt alldeles väldigt efter att fylla hela handen och vi gjorde en almanacka där han kryssade varje dag för att se hur lång tid det var kvar. Barnens förskola anordnade en mysig familjefest en eftermiddag, vilket blev otroligt lyckat med sångstund, fiskedamm, tips, runda, ansiktsmålning, strålande sol, goda vänner och picknick. Innan midsommar gick pojkarna hem på sex veckors sommarlov och den första veckan innan Pär började sin semester hjälpte mormor och farmor/farfar oss med passning. Midsommar firades traditionellt med vänner hemma hos Hannah och Micke. Vi hade många fina sommarkvällar med grillning och trevligt sällskap av grannar och vänner på trädäcket.

Juli
Den första helgen i juli hade vi det numera traditionella sommarkalaset för pojkarna – mittemellan deras födelsedagar. Det var fantastiskt väder och det var så mysigt att se familj och vänner mingla i trädgården. Hundar och ungar överallt, lite lätt kaosartat, men så trivsamt. Med filosofin att finns det hjärterum så finns det stjärterum fick vi plats över 20 vuxna på trädäcket . De flesta julimorgnar spenderades med långfrukost i trädgården, riktig vardagslyx. Vi plockade jordgubbar och gjorde sylt och saft. En omgång flädersaft blev det också. Andra veckan i juli började så min efterlängtade semester, och vi packade bilen full och körde norrut direkt. Vi började med att besöka vännerna Sara & Anders för en runda på Liseberg och trevlig umgänge. Dagen därpå körde vi vidare norrut för att flytta in en fiskebod i Bohuslän i några dagar. I bohuslän fick vi uppleva lite av det där som jag hade varje sommar som liten – klippor, krabbfiske, ösregn och sol om vartannat, grillning på en bergshäll, gå på upptäcksfärder, äta glass på en brygga och mycket annat som för mig känns så typiskt somrigt. Innan bilresan investerade vi i DVD-skärmar till barnen – grymt. Inget gnäll alls.Medans vi var iväg fick vi golvet slipat och vitlutat i vardagsrum och matsal. Vilken skillnad. Dessvärre fick väggar och lister också målas om efter det när man såg hur fint golvet blev. Slutresultatet blev jättebra. Mitt under semestern åkte jag och Pär på Eriks & Marias bröllop. En fin och personlig vigsel och rolig fest! Vi utnyttade kvällarna och ljuset massor under semestern och åkte ofta en korta biten ner till havet för ett kvällsdopp. Under semestern hann vi även med ytterligare en roadtrip åt östkusten till, då vi hälsade på Hannah & Micke i sommarstugan utanför Valdemarsvik. Regnigaste dagarna på hela sommaren, men trevligt ändå. Vi for sedan vidare till min studiekompis Hilda och hennes familj, för besök på Kolmården och övernattning. Roligt! Kasper testade på helt eget initiativ att bada med kläderna. Livet är alltid spännande med Kasper! Kusinen Manfred firade sin ettårsdag med ett trevligt kalas på ännu en av de där ljuvliga sommarkvällarna. Kasper flyttade från spjälsäng till växasäng – det gick hur bra som helst.

Augusti
Jag var ledig även första veckan i augusti, men Pärs semester var slut. Theo firade sin femte födelsedag – lilla hjärtat fyllde hela handen. Som alltid försökte vi förstå hur stor han blivit. Pappan jobbade tyvärr, men vi hade en mysig förmiddag på Fredriksdal med fika och lek, och på eftermiddagen kom farmor och åt födelsedagskladdkaka med oss. En av de sista semesterdagarna tog vi en cykelutflykt ner till stranden för att bada – via små cykelvägar och över åkrarna cyklade vi närmare 2 mil. En sann bedrift av Theo på sin lilla cykel! Theo hade efterlängtat StarWarskalas för sina dagiskompisar, och det blev en livad förmiddag med starwarstårta, skattjakt och träff med Jedi Pär i StarWars tältet. Att börja jobba igen efter den ljuvliga ledigheten kändes ganska segt, men snart var vi alla inne i rutinerna igen. Vi fortsatte njuta av eftermiddagar och kvällar under hela månaden. Somliga av buskarna i vårt trädgårdsland trivdes inte alls speciellt bra, men Theo lyckades åtminstone plocka några smultron och trä på en tråd i slutet av månaden . En söndagseftermiddag åkte vi ånglok mellan Brösarp och Sankt Olof med svärföräldrarna. Otroligt mysigt. Båda barnen, men Kasper i synnerhet, var givetvis eld och lågor. Hans besatthet av tåg blev inte direkt mindre efter den utflykten :kiss: . Kasper började visa ett ofantligt humör och testade gränser hej vilt. Det fortsatte han med förresten under resten av året också… Den 25/8 firade vi treårig bröllopsdag men våra planer om en hotellvistelse på tu man hand blev omkullkastad pga sjukdom. Det blev en mysig helg hela familjen istället. Vi köpte fotbollsskor till Theo och han började spela fotboll varje torsdag.

September
September rivstartade med kräftskiva med grannarna och möhippa för vännen Catrin – allt på samma helg. Kasper blev sjuk med hög feber och var hemma nästan en vecka – givetvis samtidigt som Pär var bortrest. Men det var första gången något av barnen varit sjuka sedan i mars, så egentligen var det inget att klaga på direkt. Vi gjorde nya tygtavlor för första gången på fyra år – det som skulle vara ett så enkelt sätt till förändring. Haha. Men det blev bra! Jag planterade höstnytt i krukorna och hösten började visa sina finaste färger. Vi hade många av de där kalla klara dagarna som jag tycker så mycket om. Veckorutinerna flöt på och ibland kändes det som om det bara var måndag och fredag hela tiden. Jag och Theo cyklade med vänner till lekplatsen i grannbyn en söndagsförmiddag – mysigt att kunna cykla på utflykt. En eftermiddag då jag hämtade Theo på dagis var han dålig och ledsen och klagade över huvudvärk. Denna eskalerade och efter ett tag låg och och kved och skrek på golvet, så ont hade han. Efter rådgivning åkte han och Pär in till akuten där han bevakades i många långa timmar men utan att få träffa en läkare. Det finns bara en barnläkare tillgänglig kvällar och helger, så till slut fick de åka hem igen. På måndagen besökte vi vår egen barnläkare som misstänkte barnmigrän, men uteslöt något allvarligt. Vi gjorde vår medborgerliga plikt och gick och röstade och Kasper spendrade timmar under september med att slabba i vasken – hans favvosysselsättning. När Catrin & Uffe gifte sig den 25/9 var jag bröllopsfotograf och, om än inte med bravur, så klarade jag uppdraget godkänt. Festen var dessutom galet rolig och vi partajade till tidig morgon. Vilket inte hör till vanligheterna nuförtiden. Vi tog tag i att köpa lite tyg och klä om våra trista stolsdynor till stolarna vid matsalsbordet.

Oktober
Kasper var envisare än någonsin och åt middag i cykelhjälm om kvällarna. Väckte en del goda skratt. Vi hade en trevlig kväll med Linus&Petra som spontan-sov-över. Vi krattade en herrans massa löv och plockade mängder med kastanjer i trädgården. Pojkarnas höst och vintergarderober uppdaterades och som vanligt blev det en ganska dyr historia. Jag fotade hösten och trivdes bra på jobbet, även om jag nog alltid kommer sakna de bekymmersfria dagarna hemma med barnen. Även under oktober var det många fina höstdagar och faktiskt kändes inte hösten lika jobbig som den brukar göra. Jag fick möjlighet att gå på fortbildning för fritidspedagoger två gånger under oktober månad, vilket var inspirerande och gav en nytändning. En lördag tog vi en familjedag på stan med lunch och besök på biblioteket – det är ganska sällan vi gör det allesammans, men det gav mersmak. Theo hade ett matteprojekt på dagis som innebar att mattekrokodilen fick följa med honom hem i två dagar – han var stolt som en tupp! Regnet och rusket kom i slutet av månaden och Biggles bara avskyr det. Han ville knappt sticka nosen utanför dörren. Theos fotboll börjar med inneträning och vi börjar spendera söndagmornarna i idrottshallen i byn. Tur det finns termosmuggar till kaffet! Vi åkte till Lund och kollade in Lindas & KarlJohans nya lägenhet, som visade sig ligga med utsikt över tågstationen. Kasper var i extas! Jag och Theo bakade nästan varje söndag – det blev en trevlig tradition som alla uppskattade . Kasper pusslade helt plötsligt 25bitarspussel. Han måste ha lärt sig det på dagis. Jag har inte ens plockat bort knoppusslena från hans pussellåda. Vi gjorde halloweenlyktor att pryda trappan med i höstmörkret.

November
Jag hade långledigt över större delen av höstlovet – välbehövligt. Jag hade varit förkyld en längre period (fem veckor) och till sist gick jag till husläkaren och fick på en gång antibiotika mot bihåleinflammation. Theo åkte på semster hos mormor ett par dagar på lovet och sedan myste vi hemma, jag och grabbarna. Vi firade svärfars 65årsdag med att tura över sundet, hela storfamiljen. Mycket trevligt och livat. Barnen stortrivdes och vår snälla granne som jobbar på båten ordnade så att Theo fick komma upp till kapten och styra båten. Jag tjuvstartade julen en aning med hyacinter och glögg. Vi gjorde familjekonst i form av pärlplattor för att liva upp vårt trista badrum. Blev ganska charmigt. Kasper började intressera sig en aning för att gå på pottan och emellanåt blev det jackpot – stor lycka! Den första snön kom redan runt den 20/11 och låg kvar året ut med undantag av ett par dagar. Pulka och snowracer blev snabbt vardagsmat. Theo klarade att simma 10 meter i den djupa bassängen och tog därmed Silverpingvinen. Stolt som en tupp! Vi gjorde en quickfix av vårt hallgolv som var så slitet att det gick flisor ur det gamla trägolvet. Slipning och målarfärg fick duga tills vidare. En klar förbättring. Theo upptäckte böckerna om Barna Hedenhös och fullkomligen älskade dem! Sista helgen i november åkte vi till Göteborg och gick på julmarknad på Liseberg och bodde på hotell. Mysigt och roligt, men lite väl kyligt. Övernattningen avslutades med kräksjuka för Kaspers del – ingen höjdare att ha kräksjuka barn på hotell. Han var därefter dålig i närmare en vecka, men ingen annan blev drabbad, tack och lov!

December
Vi var ute mycket i snön så fort tillfälle bjöds. Både längre skogsutflykter med picknick och små rundor till pulkabackar i byn. Fick uppdatera barnens vintergarderober ytterligare för att klara vargavintern som blivit. Snöskottningen blev ett ständigt samtalsämne. Pär och Theo bakade ett riktigt fint pepparkakshus – eller snarare ett slott. Kasper blev allt mer verbal och ökade sitt ordförråd hela tiden. Han pratade konstant i långa meningar och var i princip bara tyst när han sov ;-) . En lördagförmiddag åkte vi över till Helsingör och träffade Pärs kollega med familj för brunch på slottet. Riktigt fin brunch och väldigt trevligt. Jag köpte säsongens första tulpander, det verkar bli allt tidigare :shh: . Båda barnen hade lussefester på sina respektive avdelningar på dagis och på jobbet anordnade vi en uppskattad julpysselkväll. Kasper växte nåt alldeles väldigt och den fina växasängen var redan för liten. Vi byggde en mysig sängkoja liknande storebrors i hans rum. Kasper som knappt varit förkyld på hela hösten, blev plötsligt dålig, med väsande andning och kruppaktig hosta. Det blev en hemmafredag. Vi pysslade med våra små jultraditioner, bakade lussebullar, julgodis och annat smått och gott. Allt i godan ro, jag vägrade hela julstressen. Så skönt! Julen firades hemma hos oss med min familj samt svärföräldrarna. En fin kväll med nöjda glada barn, god mat, besök av tomten och massor av tindrande ögon. Biggles började medicinera med en ny sorts mildare medicin inför nyår och på årets sista dag kunde vi konstatera att vår nya strategi fungerade. Nyårsafton spenderades hos vänner med god cateringmeny, trevligt sällskap och glada barn.

Vi har haft en härligt 2010!